Det var någonting alldeles särskilt med att spinna. Jag har gått och tänkt på det nu efteråt... Nästan som en déjà vu. Det vilar någonting så ursprungligt över ljudet, rörelserna och känslan. Kanske var det därför minnen ur djupet av (folk)själen steg upp inom mig? Nu vet jag att jag vill lära mig mer om att spinna. Jag tror jag måste det, helt enkelt.
Spinnrocken på bilden är en "Ashford Traveller". Fin - eller hur? Den här verkar smart också, tycker jag.
Jag har en gammal spinnrock som "dekoration" (nåja, ska man vara riktigt ärlig står den mest i vägen och samlar damm, men den är arvegods och ganska fin), men jag har ingen aning om ifall det går att spinna på/med den. Har fått känslan att det är ganska svårt...
Stort tack för din härliga blogg, Maja! Jag läser den varje vecka! :)
Kul att du har blivit sugen på att spinna! Jag har fått en gammal, fin spinnrock av min svärmor. Då mina föräldrar har får, kan jag smidigt få tag i ull och för några år sedan lärde min mamma mig att spinna. Det är ju hiskeligt roligt! Nu spinner jag lite i perioder...men det har blivit garn till en sjal i vilket fall. Garnet är lite grövre och ojämt på vissa ställen. På andra ställen är det tunnt spunnet - det är helt enkelt ett nybörjargarn! I sjalen kan man nu se hur jag ibland fått flyt i spinnande och hur jag ibland varit ringrostig...
Hoppas att du får fler tillfällen att spinna! Vänliga hälsningar Elin
Och vilka vackra bilder! En syföreningsdam som jag känner, Ingeborg, har berättat att när hon var liten varade syföreningsmötena hela dagen, och medlemmarna gick dit med spinnrocken på ryggen.
Ja om man fick lära sig spinna någon gång, det skulle vara så trevligt.
SvaraRaderaJag har en gammal spinnrock som "dekoration" (nåja, ska man vara riktigt ärlig står den mest i vägen och samlar damm, men den är arvegods och ganska fin), men jag har ingen aning om ifall det går att spinna på/med den.
SvaraRaderaHar fått känslan att det är ganska svårt...
Kram. Anita i Bergslagen.
Stort tack för din härliga blogg, Maja! Jag läser den varje vecka! :)
SvaraRaderaKul att du har blivit sugen på att spinna! Jag har fått en gammal, fin spinnrock av min svärmor. Då mina föräldrar har får, kan jag smidigt få tag i ull och för några år sedan lärde min mamma mig att spinna. Det är ju hiskeligt roligt! Nu spinner jag lite i perioder...men det har blivit garn till en sjal i vilket fall.
Garnet är lite grövre och ojämt på vissa ställen. På andra ställen är det tunnt spunnet - det är helt enkelt ett nybörjargarn! I sjalen kan man nu se hur jag ibland fått flyt i spinnande och hur jag ibland varit ringrostig...
Hoppas att du får fler tillfällen att spinna!
Vänliga hälsningar Elin
Och vilka vackra bilder!
SvaraRaderaEn syföreningsdam som jag känner, Ingeborg, har berättat att när hon var liten varade syföreningsmötena hela dagen, och medlemmarna gick dit med spinnrocken på ryggen.
Spinna skulle man absolut vilja lära sej... funderar på Anouska i närheten av mej... väldigt mycke ^^
SvaraRaderaPrata med Annuska Joosten, så får du prova de olika rockarna. Hon finns ju i din närhet!
SvaraRaderaJag förstår precis hur du känner. Det är ett grundläggande behov det där.
SvaraRadera