tisdag 28 januari 2014
Symöte - Slynggaffeln!
Välkomna till ett nytt symöte!
Idag tänkte jag berätta lite mer om ett nytt redskap som just landat i manufakturens lagerhyllor - slynggaffeln.
En slynggaffel (lucet på engelska) är ett ålderdomligt redskap som används för att tillverka snoddar. Det görs genom en slags "rundstickning" med två maskor. Man kan säga att tekniken påminner lite om påtning, men snodden som bildas blir hållbarare och liksom lite fyrkantig. Eftersom snodden består av en slags knutliknande maskor, repas den heller inte upp lika lätt som en påtad snodd gör om man tar av den på mitten.
Läser man om slynggaffelns historia, så framgår det att den är ett vikingatida redskap. Då, på den tiden användes snoddarna till att fästa ihop klädedräkten, och även för att hänga föremål från bältet i. Sedan har den här gaffeln funnits med genom historien och varit mer eller mindre populär i olika tider. Här finns mer att läsa om detta!
Första gången jag kom i kontakt med en slynggaffel, var för ungefär ett år sedan, när jag fick låna en av min mamma. Jag prövade mig fram och fick någorlunda kläm på tekniken, och tyckte att det var så spännande att man faktiskt nu idag kan lära sig att använda ett såpass gammalt redskap. Sedan dess har jag varit på jakt efter fina slynggafflar att sälja i manufakturen - och tillslut hittade jag dessa av trä - som är både vackra och välgjorda.
Jag har satt igång att slynga med en av de nya gafflarna - måste ju testköra den! Det återstår förstås en del finslipning av tekniken för att få en riktigt jämn snodd - men att komma igång och förstå själva principen är inte svårt. Det går relativt fort! Det vanligaste sättet att använda gaffeln går ut på att man roterar den medan man slyngar, men det finns också en något enklare metod där man håller gaffeln stilla. Den tekniken ger en lösare snodd.
Jag lärde mig den vanligaste tekniken med hjälp av den här videon:
Så vad kan man då använda de färdiga snoddarna till?
Naturligtvis en massa saker - bara fantasin sätter ju gränser! Men här kommer några förslag: dragsko, skosnören, dekorativ detalj att sy på kläder, handtag till en väska, skärp, hårband, knytband för att samla ihop exempelvis strumpstickor... På nätet går det att läsa om Visa Lisa som slyngade ett 7 meter långt band till sin bröllopsklänning (!), och Garnomera som gjorde sina egna superfina skosnören!
Här kan man titta närmare på slynggafflarna i manufakturen!
Nu undrar jag förstås vad ni andra har för er på handarbetsfronten. Hjärtligt välkomna att lämna en länk till ditt syföreningsinlägg, med hjälp av länkverktyget nedan:
Etiketter:
Husmorsskolans Nya Syförening,
Majas Manufaktur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så roligt att du tar in slyngor i butiken! Min egen kommer ifrån vävkompaniet i Borås - en mycket trevlig liten oas som är väl värd att besöka! Där finns diverse redskap för eget textilt bruk - kanske du hittar något mer att ta in till manufakturen?
SvaraRaderahttp://www.vavkompaniet.se/textila-redskap/slynggaffel-inkl-beskrivning.html
Aha, nu har jag änligen fattat att Majas Manufaktur och Husmorsskolan, hänger ihop.Det borde jag förstås ha fattat tidigare men... Vad roligt att du länkade till mina skosnören :D
SvaraRaderaDet där var en helt ny sak för mig , ser roligt ut och bör nog testas .
SvaraRaderaHäftig, blir lite sugen på att prova!
SvaraRaderaMin pappa gjorde en slynggaffel i ene-trä 1992, på ålderdomshemmet i Burgsvik på Gotland. Först nu 2021, när jag går igenom mina sybehörslådor och hittar den så vill jag prova att löra mig använda den. Och då hittade jag din sida ned hänvisning till en sida där det lätt går att förstå princip och tillvägagångssätt. Tusen tack! Gotländska i förskingringen/Skåne.
SvaraRadera