Nu gör jag det! - inleder ett eget litet projekt i stil med Julie & Julia och Anna & Anna. Ni vet det där med att baka/laga sig igenom en hel kokbok med förhoppningen att förkovra sig? Fast min utmaning blir förstås en smula mer anspråkslös än dessa förebilder och därtill utan bortre tidsgräns... Det här är min idé: Jag tänker nogsamt baka mig igenom bakpulverhäftet Modern Bakning - Marabous handbok i bakpulverbak (1948), för att förhoppnigsvis lära mig ett och annat på vägen. Ett recept lite då och då. Kanske på söndagarna... Här på bloggen kommer jag sedan i vanlig ordning att bjuda på bilder och recept samt ett litet omdöme och bakgrundshistorier om hur det som lyckades/misslyckades. Hoppas att ni vill följa mitt bakande!
Under min tid i bloggvärlden har jag många gånger fått höra människor lovprisa Marabous bakhäften. - Ingenstans hittar man så goda sockerkaksrecept, är exempel på ett sådant uttalande. Det är en av anledningarna till att jag vill ge mig i kast med den här receptsamlingen. Den fina formgivningen, de informativa texterna och de praktiska ordlistorna och omvandlingstabellerna som är tryckta på insidan av pärmarna är en annan. 
Måste få dela med mig av det ödmjuka och inbjudande förordet, som också talar starkt till bokens fördel!
"I denna bakbok är alla recept omsorgsfullt utprövade. Följ därför recepten noggrant, så blir brödet lyckat. Skulle Ni vara tveksam om några termer så studera förvandlingstabellen och ungsvärmetabellen i början av boken och ordförklaringarna i slutet av bakboken. Läs noga igenom det inledande kapitlet "Om bakpulverbak". Kanske tyker ni att våra anvisningar är onödigt utförliga. Men det är nu så, att många unga fruar - och andra med för den delen - endast mycket litet har sysslat med bakning. Följ noga de detaljerade anvisningarna i denna bok. För en van husmor är det naturligtvis onödigt att tala om hur man knådar eller rör ihop en deg, men det finns många, som har nytta av dessa beskrivningar. Fotografierna och teckningarna illustrerar bakverken så tydligt och upplysande som möjligt för att ytterligare underlätta bakningen." Det första kapitlet heter "Matbröd" men skulle egentligen lika gärna kunnat kallas för "Scones" eftersom de allra flesta recepten är varianter av scones.
Håll i er för här kommer mitt första provbak ur boken! Vetescones, Små runda vetekakor, Smörbröd, Vetetreklöver, Tekakor, Veteformbröd Till samtliga dessa brödformer används samma deg:
450-500 g (9 dl - 1 l)
4 tsk bakpulver
1-2 tsk socker
1/2-1 tsk salt
50-100 g(2 - 3 1/2 msk)smör eller margarin
3 dl söt eller sur mjölk eller kärnmjölk
Beredning:
Tag fram alla ingredienserna. Smörj 1 - 2 plåtar. Tag ifrån något av mjölet till utbakningen. Sikta eller rör de torra beståndsdelarna väl samman. Finfördela fettet med fingertopparna i den torra blandningen. Rör ner vätskan. Arbeta samman degen och tag upp den på bakbordet. Baka ut brödet i önskad form och grädda det (250-300 grader i ca 10 minuter.). Lägg upp brödet att svalna på ungsgaller.
Jag bakade ut degen på två olika sätt. Dels som runda bullar vilka jag gräddade i en muffinsplåt. En liten rationalisering - man kan väl se det som en alternativ, nutida utbakningsmöjlighet. Jag penslade också bullarna med ägg och strödde vallmofrö över.
Och så gjorde jag även
Vetetreklöver efter bokens instruktioner:
En sats blir 12 st:
"Rulla degen till en lång lev och skär den i 12 lika stora bitar. Skär varje bit i 3 lika stora delar. Rulla dessa smådelar till släta, runda bullar och lägg dem samman på en plåt 3 och 3 till klöverblad. Bröden kan penslas med lite varm mjölk eller söndervispat ägg och beströs med kummin, vallmofrö, salt eller riven ost." Jag rev lite parmesanost över. Det blev väldigt gott!
Omdöme: Receptet ger en traditionell sconesdeg (+ socker) och sex trevliga förslag på hur man kan baka ut den. Man får också tips på fler variationsmöjligeher när det gäller "toppingen" (kummin, vallmofrö, salt eller riven ost). Det här att tillsätta lite socker i degen ger scones som liknar de man brukar få i England. Väldigt gott, tycker jag! Jag tog 1 tsk socker och 1 tsk salt. Det gav en bra balans. Min ugnsvärme var 250 g och den föreslagna gräddningstiden stämde, men det där får man ju anpassa beroende på hur "effektiv" ugn man har... Sammanfattningsvis får jag att min första lektion i bakpulverbak avlöpte väl, och sconesen blev till ett mysigt söndagsfika på kvällskvisten. Jag ser redan fram mot nästa utmaning:) Kunde inte låta bli att fota tre av mina favoritredskap i baksammanhang: 
Det rostfria 2,5 dl-måttet som jag fick nyligen. Dels påminner det mig om den fina personen som tidigare hade det. Och dels är det praktiskt att jag numer både har ett 1,5 dl mått (kkp) och ett 2,5 dl mått (tkp). Toppen när man bakar efter gamla recept! 
Provstickan som jag fick av snälla Kerstin, någon gång i 15-årsåldern. Vad vore bakning utan en provsticka?
Och så silikonpenseln som svärmor kom med. Vilken grej! Äntligen kan man diska ur penseln ordentligt efter användning. Väldigt smart!
Ha en trevlig vecka!
