Igår var det en sådan där dag då jag kunde se skönheten i det som omgav mig. Allt var så vackert. Glasen i diskstället...
... och citronerna i korgen. Att känna så hänger nog ihop med den inre friden. När hjärtat är lätt blir det enklare att se det ljusa. Och vissa dagar är lättare än andra - så är det bara. Det är ju det som är det fina i kråksången.
En trave kokböcker på köksbänken tycker jag nog nästan alltid är vackert. Även de dagar då jag är stressad och bekymrad. Det ser så inbjudande ut. En kokbok är liksom sin egen lilla värld av inspiration och instruktioner. Det är fint att få stiga in där. Att just de här två böckerna låg framme är nog ganska representativt för hur det brukar se ut i vårt kök - gammalt och nytt i en salig blandning. "Vår kokbok" är trotjänaren som finns med oss i vått och torrt. "Fester med rester" får symbolisera det nya även om den ju också innehåller en hel del gammal beprövad kunskap förutom alla nya spännande tips.
Så några ord om det där med rester... Får man bara snurr på sin restmat-hantering är det något av det enklaste man kan företa sig. Att klyfta ett par överblivna frukostägg och klippa lite gräslök över går nästan lika fort som att slänga samma ägg i sopkorgen. Och svårare än så behöver det inte vara.
Problemet är snarare att resterna glöms och göms i kylskåp och frysar alldeles för länge tills de blir så gamla att de hamnar i soptunnan av den anledningen.
Sedan ett par veckor tillbaka prövar vi ett nytt system i kyskåpet - en "resthylla". Där ställs alla överbliven mat i skålar och lådor, ingenting annat än just det. Den som ska laga mat tar sig en titt på resthyllan innan man sätter igång och låter innehållet där förgylla den nya måltiden. Hittills har det funkat jättebra! Jag kom nämligen på att ett av problemen med resthanteringen var att vi glömde bort varandras rester. Det blir ju lätt så när man är "flera kockar"... Någon ställer in något som hamnar bakom en mjölkkartong och nästa person som ska laga mat har inte en aning om att det finns där. I alla fall har det varit så för oss. nu är det solklart vad som finns att tillgå i restväg och det har faktiskt blivit ännu roligare att laga mat efter den här lilla nyordningen:) Sådana förändringar gillar jag!
Ha en fin lördagkväll!
Det där med resthylla låter som både smart och inspirerande men det kräver ju att man har NÅGOT större kylskåp än vad jag har. Jag går alltid runt och är avundsjuk på folk som har gått om utrymme i kyl och frys och inte behöver använda skohorn. Fast resterna, om det blir några, tar jag förstås alltid rätt på ändå. Men jag gillar mammas resthantering ännu bättre, hon fryser in sina rester och så får jag dom som matlåda i stället att ta till alla dom dagar när jag är för sjuk för att orka laga min egen mat.
SvaraRaderaÅ vad den där boken är inspirerande! Jag har tagit tillvara på rester jag aldrig gjort förr och det är så himla roligt!
SvaraRadera