Jag vill visa er något litet som jag och Anna Braw har samarbetat om...
Anna konstruerade, stickade och skrev ner mönstret till koftan. Här kan du läsa om hur hon gick tillväga - och ta del av själva mönstret. Koftan som heter "Två trådändars lilla kofta" passar lika bra till hjälpstickning som till mer närbelägen gåva. Dessutom behöver man bara fästa två ynka trådar när man är färdig! Är inte det fantastiskt?
Jag fick den inspirerande uppgiften att förse koftan med knappar och dekorera den efter eget huvud! Jag beskriver hur jag gick till väga, lite mer noggrant här - men jag måste bara få berätta en sak som var extra rolig med det här...
För någon månad sedan hälsade Anna på mig och då hade hon med sig en plastpåse full med handvirkade spetsar. - Kan du inte hitta på något med de här? - sa Anna, och vi enades om att de är så fantastiskt vackra, men samtidigt lite svåra att hitta användningsområden för.
Jag ställde den där påsen i min ateljé, och när jag skulle sätta igång med koftan som visste jag plötsligt vad spetsarna skulle användas till: Att bandkanta små koftor förstås! Till det är de ju alldeles utmärkta!
Dels hamnar de i blickfånget och får den uppmärksamhet de förtjänar, och dels är de till och med bättre till ändamålet än vanliga band (som är ganska stumma) eftersom de har en viss elasticitet och därför synkar bra ihop med det stickade. Jag berättar exakt hur jag sydde fast kantbandet och klippte upp knapphålen här!
Nu ser jag framför mig hur långa vinterkvällar ska ägnas åt att återuppliva gamla koftor, genom att bandkanta fler koftor med de fina banden som jag fick av Anna!
Pröva du med, vet jag! Det var så vansinnigt roligt! Och du - jag har sett massvis av sådana här virkade spetsar på loppisar för inga pengar alls... Så har du inga i gömmorna, så går det nog ganska lätt att få tag på dem den vägen.
Och tänk vad fint att den här konserverade kvinnomödan kan få komma till användning igen och lyftas fram i ljuset!
Den blev verkligen ljuvligt söt! Roligt att kunna ta till vara sånt som kanske bara ligger i gömmorna. /Christina
SvaraRaderaDet blev verkligen snyggt. Och jag håller helt med om formuleringen om den konserverade kvinnomödan. Många gånger har jag tänkt så när jag har sytt fast gamla spetsar och annat på nya platt. Överlag kan jag tänka att återbruk av textilier ger upprättelse åt dem som har sytt dem, härhemma och långt borta. Istället för att slänga det som de har producerat, kanske med livet som insats, kan jag återanvända och lägga ner kärlek i detta, en kärlek som jag på något sätt hoppas räcker ända till dem. Genom tid och rum.
SvaraRaderaVäldigt glad att två av händerna är dina!
SvaraRaderaAnna
Nydelig! Takk for tips, jeg har liggende flotte blonder jeg lurer på å bruke til noe.
SvaraRadera