Syfestivalen - eller strykbrädan och Kajsa Kavat!

Min provdocka var helgen till ära, sylad av VINTAGEFABRIKEN! Tröjan heter "The Jan Sweater"och finns i A Stitch in Time, Vol 2.

Så var tre otroligt intensiva dagar på Syfestivalen i Älvsjö, över. Det var alltså premiär för Majas Manufaktur på symässan.

Det finns så många både små och stora händelser som jag skulle kunna berätta om, men sammanfattningsvis vill jag säga att jag har haft så väldigt, väldigt roligt, lärt mig så mycket och träffat så många trevliga människor, att det nog nästan är rekord!

Några saker gjorde mig extra glad:

• Att så många bloggläsare och syföreningsmedlemmar kom fram och sa hej! Jag träffade bl.a. H.N.S-medlemmarna Virkmamma, Bland garn och barn, Eva H, Anna och många många fler. En vänlig dam berättade att hon har min blogg bland sina favoritikoner bredvid Aftonbladet och andra viktiga sidor, som hon sa. Varje dag klickar hon sig in på Husmorsskolan för att se vad jag har skrivit. Det är sådana där små berättelser som gör bloggandet så roligt!
• Att många, många, många verkade förstå och uppskatta min tanke med Manufakturen: Nämligen att jag vill erbjuda fina, annorlunda sybehör och handarbetgrejor med en nostalgisk touch. Plötsligt kändes allt arbete med att snoka upp spännande leverantörer i England och Frankrike värt varenda minut. Så många ville handla av mig att en stor del av mitt lager tog slut - av den anledningen är det tyvärr ekande tomt i nätbutiken, på vissa håll just nu. Men håll ut - påfyllning kommer inom de närmaset veckorna!
• Att jag fick så kloka råd av min granne, en av damerna på Bunka Broderi. Vad skulle man göra utan råd från kloka kvinnor? Första dagen formligen vällde det in besökare, och där stod jag, rätt så ovan och utan någon vettig arbetsyta att mäta upp band på, eller ta betalt vid. (De tre bord jag hade var ju fulla med varor, så den ända yta jag hade var stolen som det var tänkt att jag skulle kunna sitta på och vila benen ibland...) Då sade min granne: - Du måste skaffa dig en strykbräda, där du kan stå och arbeta - och pengarna får du stoppa i strumpbyxorna, annars kan du bli av med dem. Sagt och gjort. Min snälla, snälla familj varskoddes och kom rusandes med en strykbräda från Åhléns, vilken visade sig vara världens bästa grej - bra arbetshöjd och lagom yta att jobba vid. Femhundringarna förvarade jag i strumpbyxorna... De goda råden tog inte slut vid det. Nej då, jag fick lära mig många fler saker och för det är jag dem evigt tacksam!

Andra roliga sammanträffanden var t.ex. med min moster som kom med sin bästa väninna - skönt med ett välkänt ansikte i vimlet och så roligt att träffas, och med Sara Öhman, som stickat upp "The Jan Sweater" som ni ser på provdockan på bilden högst upp. Sara är en hemskt duktig vintage-stickare och en rasande trevlig person, så jag är så glad att vi har fått igång ett litet samarbete! Sedan träffade jag Lotta (Tant Kofta) som hastigast, och hon är alltid lika trevlig och generös med kloka råd och goda tips på hur man kan organsiera sitt mässdeltagande. Så roligt att få ta del av hennes kunskap! En annan ny bekanktskap och ett trevligt möte, var med Petra som driver fina Magsin Duett. Hemskt kul att hälsa på henne!  Dagen innan mässan sprang jag in i Kyrkkaffe-Anna av en slump och det var ju ytterligare ett fantastiskt trevligt sammanträffande!

I går kom vår kompisar John och Linda, och hjälpte till med hoppackningen och allt sådant pyssel. Vad vore man utan familj och vänner? Lillan, Johanna och min man har kommit med kaffe och mackor, burit lådor, uppmuntrat och servat på alla sätt och vis.

Här kommer några bilder från Instagram. Jag finns nämligen där, sedan ett par veckor tillbaka... Om ni vill följa mig heter jag "majasmanufaktur".

Så här galet fullpackad var vår bil när vi styrde kosan mot Älvsjö:

En del av min lilla monter, innan öppningen, dag 2.

Jag kände mig lite som Älsvjömässans "Kajsa Kavat". Ni minns väl den gången Kajsa skulle hjälpa sin mormor att sälja kolor på torget. Då var hon den allra minsta torggumman, nådde knappt upp till ståndet och kunde bara räkna femöringar. Ändå fanns det ingen som sålde så många kolor som Kajsa...

Jag var inte minst rent längdmässigt, men i början kände jag mig ganska liten och ovan i den stora hallen. Räkna kunde jag för det mesta, men som jag skrev kändes inte förvaringen av pengar helproffsig. Jag var en smula oslipad - men sålde gjorde jag som bara katten, precis som Kajsa;) Och visitkorten, de tog alldeles slut:) På bilden ser ni det sista!

Och får jag drömma lite så låter det så här: Nästa symässa, då ska jag ha minst dubbelt så stor monter och tre medhjälpande biträden i rutiga fökläden som hinner med att ge alla kunder personlig service;) Kommer ni då?