Av naturliga skäl, är det inte särskilt ofta som jag går stad och köper mig en kofta. Stickar man så mycket som jag gör, vore det väl märkvärdigt om man inte skulle kunna förse sig själv med de koftor man behöver. Dessutom har jag ju en stickande svärmor som bidrar till att hålla mig och familjen varma!
Det är egentligen bara Noa Noas vinterkollektion som kan få mig på fall. De tillhandahåller varje år ett par olika yllekoftor (vilket tyvärr är rätt ovanligt när det gäller andra klädkedjor). Och vilka koftor sedan då... Så fina att man nästan svimmar! Mitt nyförvärv - en mönterstickade sak i dämpad färgskala,
har jag gått och sneglat på sedan innan jul. Nu var det readags och till min stora glädje fanns det ett exemplar kvar i rätt storlek.
Visst är rosetterna i mönstret sanslöst söta?
Än så sova björk och ljung... Frosten smyckar det slumrande växthuset. Jag kikar in lite då och då och tänker på vad härligt det är att det står där nu, (- vi satte upp det förra sommaren) och att det betyder att jag kommer att kunna komma igång med odlingen så snart det våras. Tomater ska jag så, i långa banor. Sedan får vi hoppas på att det blir en solig sommar!
Det är inte det att det alltid är lätt att sticka. Många gånger är det svårt. Jag tvekar... Grubblar över mönsterkonstruktioner, färgval och motiv. Jag repar upp, stickar om och repar upp igen.
Nej, det inte lätt. Ändå blir mitt hjärta lätt när jag ser tre färgglada små nystan och ett färdigt diagram där på matsalsbordet, i väntan på att stickas. Att solstrålar dansar över vårlätta garner, det gör livet lätt att leva.
Och med ett leende på läpparna, ser jag instruktionsfilmen från "The Making Spot". Den utstrålar ett sådant lugn och en omisskännlig värme, i all sin enkelhet. Jag gillar att de öppnar dörren för den som vill lära sig att sticka, på det här ljusa och charmiga viset! Kan inte låta bli att tänka att det är ett litet mirakel hur maskor blir till med ett enkelt handgrepp.
(Visst är det förresten lite fascinerande att se den där speciella tekniken också, där garnet lindas runt stickan? Känns ju knasigt för oss som lärt stickning enligt svenska traditioner, men för många ute i världen är det här sättet "det vanliga"...)
Vill du ha ännu mer inspiration? Ta en titt i läsprovet som Anna på Kyrkkaffebloggen skickade igår! Det är ett utdrag ur boken "Sticka och skicka" (Libris Förlag), en mönsterbok som riktar sig till hjälpstickare landet över. Tre av mina modeller finns med i boken som kommer ut nu i vår. Bland annat "Lillasysters kofta".
Spännande med en ny bok, eller hur?
Det var någonting alldeles särskilt med att spinna. Jag har gått och tänkt på det nu efteråt... Nästan som en déjà vu. Det vilar någonting så ursprungligt över ljudet, rörelserna och känslan. Kanske var det därför minnen ur djupet av (folk)själen steg upp inom mig?
Nu vet jag att jag vill lära mig mer om att spinna. Jag tror jag måste det, helt enkelt.
Spinnrocken på bilden är en "Ashford Traveller". Fin - eller hur? Den här verkar smart också, tycker jag.
Vilken spinnrock spinner du på?
Hej och alldeles väldigt välkomna på symöte!
Vad roligt att vi är så många på Ravelry nu också!
Jag jobbar just nu med mönsterstickning, och skissar på olika typer av flerfärgsmönster. Den lilla fågelen, "blev över". Därför passar jag på att lägga upp diagramet här om någon av er händelsevis skulle hamna i "fågelnöd". Kanske kan pippin få plats på en mössa eller en kofta någonstans i världen. Det är ju det som är det fantastiska med mönster - precis som fåglar har de vingar och flyger ut över världen för att hamna där man minst anar det. Fascinerande!
Hur går det för er med stickandet, virkandet och sömmandet? Lämna gärna en länk till ditt syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:
Jag har haft en intensiv och rolig helg med manufakturen... Tidigt i lördags packade jag upp garn, knappar, broderisatser, barnstickor och annat smått och gott, ur mina kartonger och skyltade fint i mina föräldrars utställningslokal i Stripa Gruvmiljö. Jag har samlat på mig en del nytt skyltmaterial efter jul, så det var roligt att det fick komma till användning!
Sedan har lördagen och söndagen tillbringats i lokalen med en hel rad fina möten och en massa intressanta samtal.
Dessutom fick jag möjlighet att spinna på spinnrock för första gången i mitt liv! Vilken mäktig upplevelse! Jag fick utomordentligt bra handledning av de vana spinneskorna Ann och Evy, som bjöd på sina bästa tips. Så det kändes så roligt, även om det naturligtvis var lite ovant också... Nu vill jag spinna igen! Vi får väl se när det kan bli av...
Nu var det länge sedan jag sydde något åt lillan...
Men igår fick jag syn på den söta klänningen i senaste numret av Ottobre Design, och blev jätteinpirerad. Måste bara leta reda på något passande tyg...
Roligt att det dyker upp sådana där klassiska modeller i mönstertidningarna, lite då och då numer! Och det tillhörande förklädet är ju fasligt sött!
