Vi har en väldigt fin fredagstradition - lillan och jag. Nämligen att fika på Nordells Konditori i vår lilla stad. Nordells (som det heter i folkmun), ligger precis vid torget, så den som någon gång åkt tåg till Arvika, har kanske sett det randiga solskyddet skymta genom stationsfönstret.
Nordells är inget vanligt fik, utan rätt och slätt världens trevligaste café! Jo, jag lovar - så är det faktiskt!
Jag tror att det är människorna som gör det - Arvikaborna som kliver ut och in genom dörren i en strid ström. Som allt som oftast tar sig tid att byta några ord med den som står närmast för stunden, som ler och stiger åt sidan för den som bär en tung bricka, som håller upp dörren för någon som har händerna fulla av kassar, som skojar med barn och aldrig någonsin tappar humöret - hur lång kö det än är. Jag tror aldrig jag har besökt Nordells utan att bli tilltalad av någon jag inte känner! Det beror nog helt enkelt på att det känns som om man känner varandra, så snart man stiger in i den där trivsamma atmosfären.
Och då har jag ju inte ens nämnt de hjälpsamma expediterna eller bakverken - som naturligtvis också är i en klass för sig!
I fredags var det lite extra fint - får då hade allt julpynt kommit upp och på disken stod både marsipanfigurer och praktfulla peppakakor. Lillan stod en lång stund och beundrade julljusstaken.
Den här skylten är så fin! En gammal klenod som pryder en av caféets väggar.
Här hänger svartvita foton som visar arbetare i bageriet för längesen.
Så ett par gamla brädlappar - passar årstiden fint!
Här ser ni lillan standards smörgås som hon brukar speciabeställa för att det ska bli alldeles rätt - köttbullar och vanlig gurka. Observera,vanlig gurka, jag menar saltgurka skulle ju förstöra allting;) (Tycker lillan i alla fall...)
Min favorit är denna - en croisant med världens godaste räkröra.
Och så en latte - förstås.
Lillan brukar avrunda med något sött - här: blåbärstårta.
Fina pappersstjärnor pryder fönstren.
Och så kan man sitta där och se ut över torget och det vackra stationshuset.
I fredags gladde vi oss åt att all julbelysning hade kommit upp. Och den stora granen på torget.
Så kan man ha det, när livet är som bäst en novemberdag i Arvika.
Just nu åker jag tåg, på väg till Karlstad, för att medverka i garnbutiken Garnbodens jubileumsfirande. Mellan kl. 11.00-16.00, finns jag där och visar hur man kan sticka snoddar (på olika sätt) och vad man kan göra av dem. Har också med mig ett litet urval av Manufakturens sortiment...
På bilden ser ni en julig rosettgirlang under tillverkning, som jag gjorde av röda och vita I-cord-snoddar igår...
Väl mött i Karlstad!
Idag: Några bilder från ateljén i all enkelhet - (eller julklappsverkstan, kanske jag ska kalla den för nu, förresten).
Klappen är inslagen i ett retrofint julpapper som jag tagit hem till Manufakturen från England. Motivet heter "Vintage Christmas Village"... Jag tycker så mycket om den blekgröna bottenfärgen - och de små husen, kyrkan och hästskjutsen. Det ser ut som något ur en julbarnbok från 1950-talet. Det här är förresten min favorit i den kategorin! Jag brukar läsa "Jul på landet" med lillan nästan varje dag december igenom...
Vill man ha sin egen klapp inslagen i det tjusiga julpappret, så erbjuder jag numer paketinslagning. Bara att klicka här i så fall!
Nytt franskt garn ligger och väntar på att provstickas. Baskrar tror jag betsämt att det ska bli av åtminstone ett par av nystanen...
Här är samma garn i en skogsgrön nyans... Lite åt "Land Girls"-hållet. Den fina knappasken är alldeles full av sköna gröna knappar! Jag köpte den i en mycket trevlig antikaffär i Lindesberg för ett tag sedan.
Ni minns den "stickade" adventsljustaken som jag skrev om igår. Här är ett annat fynd i den vägen - från ICA i Guldsmedshyttan. Ser ni att mönstret på ljuset också har ett lite "stickat" uttryck? Det är så roligt att sticktrenden har smittat av sig på heminredningen så mycket i år! Det tackar jag för:)
Som ni ser så börjar det bli allt mer juligt i ateljén och det trivs jag väldigt bra med!
Det behövs extra ljus i november - det är då ett som är säkert! Solen kommer men försvinner innan man vet ordet av. Jag märker det så tydligt, eftersom jag är beroende av bra ljus - både när jag fotar och jobbar med nya mönster och modeller.
Men bortsett från det där "nödvändiga" ljuset som behövs när man ska arbeta - så behöver själen små ljuspunkter här och var, för att inte gå bort sig i det grå novemberdiset.
Gissa om jag blev lycklig när jag fann den flätstickade adventsljusstaken!!! Den passar ju mig som handen i handsken - hädanefter ska den alltid stå i mitt ateljéfönster i juletid. Jag tycker så mycket om den att jag dristade mig till att tjuvstarta lite med adventljuset, genom att ställa upp den redan i måndags.
Förra året letade jag överallt efter elektriska sterainljus, dock utan framgång. Jag hade sett just ett sånt på en amerikansk blogg, och tyckte att det verkade så finurligt med ett alldeles ofarligt ljus att ha på nattduksbordet - eller lysa vägen med i vårt skumma trapphus. För vem vill inte, iklädd svepande kjolar bära med sig en mässingsljusstake nedför trappan, menar jag? Och känna sig lite som en från Downtown Abbey... Det är ju ändå något helt annat än en gammal ficklampa, även om ficklampor kan var nog så praktiska;)
Hursomhelst - i år var det annat ljud i skällan! Elbutikerna formligen svämmar över av finfina elljus i olika modeller. Mitt "stearinljus" såldes i tvåpack - och ljusen får plats i de flesta ljusstakar. Jättepraktiskt!
Det finns till och med blockljus med timers, som man kan ställa så att de lyser vid särskilda tider. Fina är de också!
Levande ljus i alla ära, sådana tänder jag gärna när jag har full uppsikt och uppmärksamhet - men elljusen blir ett fint komplement till dem, i dessa mörka tider.
Hur lyser ni upp mörkret?
Hej, hej och välkomna till sedvanligt symöte!
Idag fattar jag mig ganska kort eftersom jag har en massa jobb i ateljén, som måste betas av...
Jag har pysslat med min fantastiska snoddmaskin ( - förresten finns maskinerna åter i lager igen!) och det resulterade bland annat i den "lussekatt" som ni ser på bilden. Tänker sy på en broschnål på baksidan, så att det blir en julig acccessoar.
Har också planer på att tillverka några olika sorters julgranspynt, med hjälp av I-cordmaskinen!
Någon annan som julpysslar redan?
Lämna gärna en länk till ditt symötesinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:
Jag har roliga och juliga nyheter! Den 15 december kl. 11.00-17.00, kommer jag att delta i en lte extra spännande julmarknad i den trivsamma stadsdelen Midsommarkransen i Stockholm. Julmarknaden anordnas av Emma och Louise, som driver fina butiken Vintagefabriken i Midsommarkransen. Det som gör den här julmarknaden speciell, är att inriktningen är vintage, ekologiskt, närproducerat och småskaligt - en snällare julmarknad, helt enkelt. Inte nog med detta - dessutom sker evenemanget i samarbete med Stockholms Stadsmission, så vinsten kommer att gå till deras arbete med hemlösa. På plats kommer också en klädinsamling till förmån för stadens hemlösa att äga rum. Som ni förstår är jag mäkta stolt att få vara med på ett hörn!
Så här beskriver Vintagefabriken sin julmarknad:
Mitt i julens konsumtionshets vill vi på Vintagefabriken ge ett miljösmart, vintagevackert, ekologisk och hållbart alternativ till julhandeln. En snällare julmarknad, där du kan hitta vackra ting som inte rest fyra varv runt jorden.
Vi vill skapa en vacker julmarknad, i gammal stil, där nostalgisk Astrid Lindgren-jul möter smart miljötänk. Knastrande snö, rykande (ekologisk) glögg med pepparkakor och marschaller.
Visst låter det bra - eller hur!
I mitt eget torgstånd (med rött- och vitrandigt tak!) kommer ni förstås att hitta mitt julsortiment av band, bjällror och annat juligt, vackra sybehör i vintagestil, garn och stickor m.m. - samt en och annan nyhet och överraskning. Planerar du att komma till marknaden och vet med dig att du vill köpa något särskilt från Manufakturen, så skicka gärna ett mail om detta lite i förväg - av utrymmesskäl kommer jag ju inte att kunna ha med mig hela mitt sortiment.
Jag kommer också att göra en liten julspecial och sälja dessa finfina pepparkakor från Arbrå Ångbageri. Pepparkakorna tillverkas småskaligt i Bollnäs, där de gräddas med säker hand, och paketeras i vackra plåtburkar av tjejerna som driver bageriet.
Jag upptäckte kakorna när jag besökte min svärmor i Bollnäs, och sedan dess har de varit en given favorit! Därför känns det väldigt roligt att kunna sälja dem så här lagom till jul. Att det finns så goda fabriksgjorda kakor, och att de inte innehåller en gnutta transfetter eller konserveringsmedel, är värt att fira, tycker jag!
När man ätit upp pepparkakorna kan man fylla de fina plåtburkarna med knappar, sybehör, havregryn, kvitton, eller vad man nu kommer att tänka på. Det går till och med att skriva ut nya etiketter alldeles gratis från Ångbageriets hemsida - smart eller hur!
Hoppas att vi ses i Midsommarkransen den 15:de!
Rätt så ofta vaknar jag tidigt, går jag upp i ateljén och jobbar ett par timmar innan resten av familjen vaknar. Lillan vet om att det är där hon kan hitta mig, när hon vaknar och jag inte syns till. Så vid 8-tiden brukar jag höra tassande fötter i trappan och sedan dyker en morgonrufsig, nattlinnesklädd gestalt upp i dörren. Ibland bubblar hon av prat och berättelser. Ibland tyst och eftertänksam, lite frusen och mammalängtig. Då kurar hon ihop sig under ett gammalt lapptäcke på en stol alldeles bredvid mig. Sedan sitter vi där och ser ut över stan. Då livet är som bäst.
