Så står vi åter vid tidens rand, beredda (eller rädda) att ta klivet in i nästa år! Nyårstid kan vara både vemodig och trösterik på en och samma gång - så har jag känt det enda sedan jag var liten.
Nyåret är en sådan tydlig symbol för att tiden faktiskt går och vemod känner jag när jag tänker på förgängligheten, på människor jag mist och på vänner som i och för sig finns kvar, men som är långt borta.
Tröst känner jag när lillan vaknar klockan halv 7 för att prova sin nya nyårsklänning. Att se henne studsa upp ur sängen och ta sig an dagen med samma entusiasm som hon alltid visar, hjälper mot det mesta.
Jag tänker att jag lånar lite av lillans inställning och sätter på mig ett par glitterstrumpbyxor jag med! Då ska det nog bli ett gott nytt år värt namnet!
Nu vill jag tillönska er alla ett GOTT NYTT ÅR!
Hoppas ni får det glittrigt och glatt med nära och kära! Och får ni inte det - så tänk på att imorgon är det en ny dag med nya möjligheter:)
Jag vill också tacka för det gångna året - för fina kommentarer, härliga möten, uppmuntran och inspiration! Jag läser vartendaste litet ord ni skriver till mig och tar det till mig. Och jag blir så glad när jag läser att mina ord gör skillnad för vissa av er. Att skriva är något som jag älskat att göra, så länge jag kan minnas - och därför blir jag extra glad när jag får höra att orden liksom nått fram och landat rätt.
Allt gott från Maja!
(P.S. På bilden ser ni den randiga julsjalen jag stickade efter Garnomeras härliga mönster.)
Hej, handarbetsvänner!
Vi tar allt ett litet symöte så här i mellandagarna... Jag tänker visa er en enda sak: En puffärm!
Varför vill jag visa er den då? Jo - för att jag är upp-över-öronen stolt över den förstås!
Jag har stickat och repat upp och stickat och repat upp... Enda tills jag nådde fram till ett resultat som överensstämde med den ärm jag såg för mitt inre. För puffärmar - det är allvarliga saker det! Det gäller att hitta den rätta puffen - alldeles lagom fluffig och elegant. Eller hur? Och att konstruera en sådan puffärm som dessutom stickas uppifrån och ner - det tog mig en hel del tankekraft och experimenterade. Men nu har den blivit verklighet: Mina drömmars puffärm!
Ni undrar kanske vad jag ska med den till? En ensam liten puffärm är väl inte mycket att hänga i julgranen, liksom. Men lugn... Puffärmen sitter på en naggande god liten kofta som jag designar för en garnbutik. Mer info kommer snart - närmare bestämt i januari!
Det var veckans symötesinspel från mig! Jag vill passa på att tacka alla er som deltagit i årets symöten! Jag är så glad för det! Tänk bara vad roligt det är med alla dessa idéutbyten! Ett GOTT NYTT handarbetsÅR önskar jag er så här lite i förtid.
Hur har ni det nu förresten? Stickas eller virkas det något i juletid? Lämna i så fall gärna en länk till ditt syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:
En liten återblick till självaste julafton - när vi dukade upp en godisbuffé i Värmlandsskåpet där krubban står.
Där fanns polkatryffel, knäckklubbor, äppelgelé, chokladkola, lime-ischoklad, marsipanpraliner och Twist som jag hade lagt i en fin gammal orginalburk. (Varför görs inte sådana nuförtiden, förresten? Tänk vad mycket roligare det är med en sådan där burk än en ordinär plastpåse...) Allt var hemgjort utom just Twisten. Min mamma bidrog med limechokladen och chokladkolan.
Lillan och jag hade laddat för den här godisbuffén i veckor - det var liksom vår idé att duka upp den just i skåpet, vars klaff vanligtvis brukar vara stängd. Så det var så roligt med både godiskokandet och själva uppdukningen på julafton.
Förutom godis och krubba lyckades vi klämma in ett pepparkakshus och en rad pappersänglar i skåpet. Mycket fint!
Vill du också duka upp en godisbuffé? Än är det inte försent! Nyårsafton är ju ett utmärkt tillfälle! Är man fler som firar kan man ju göra godisknytkalas... Alla tar med sig varsin sort, och så slår man ihop allt och smakar på varandras. Kan väl knappast bli trevligare än så!
God fortsättning önskar jag er, kära läsare!
Jag som så storstilat tänkte blogga mig genom juldagarna förlorade mig istället i den stora julefriden (och stundtals julruschen) med julmat, julgodis, julottebesök, julkrubbeglädje, pynt, stickning och sällskapsspel... Jag hoppas att er jul blev ungefär som ni önskade och att mellandagarna har innehållit så lite jobb som möjligt - och så mycket gemenskap och vila som det bara går!
Här i Arvika är det smällkallt, så jag sticker inte tårna utanför filten om det inte är absolut nödvändigt! Dessutom har jag bott i mina fina norska julstrumpor som jag fyndade på loppis ett par dagar innan jul. Oj, vilken tur det var att jag hade de i kylan!
Jag återkommer senare idag med några sammanfattande inlägg om julmat, julgodis och andra väsentligheter...
I dag tar syföreningen en liten paus och så återsamlas vi nästa tisdag som vanligt! Det är för att jag vill ta chansen att sprida ut mig med så mycket julbloggande som möjligt under dagen... Det är så spännande så här dagen före dopparedan!
Vi ska klä granen, som redan är inne och försedd med en sådan där förbenad ljusslinga som kan få vem som helst att tappa humöret... Men jag klarade det och svor bara pyttelite;)
Så här ser den ut i oklätt tillstånd:
Hoppas kunna bjuda på en bild av den färdigklädda granen, lite senare.
Snart ska jag ta itu med att griljera skinkan. Inspiration till griljeringen har hämtats ur Husmoderns Almanack från 1959... Sedan ska jag göra ett och annat tillbehör till julbordet, slå in julklappar och plocka fram juldukar, bonader m.m. Så det finns att göra, om man säger så!
Här julstökas det så till den milda grad att jag knappt hinner fotografera allt som händer... Men ett och annat fastnar på bild. Bland annat olika sorters julgodis. Vi planerar nämligen att duka upp en hejdundrande godisbuffé pi vårt Värmlandsskåp på julafton...
Marzipanbröd är en julklassiker i vår familj. Det är alltså marzipan eller mandelmassa (jag föredrar det sneare) som rullas till en limpa och fylls med något gott. I år gjorde jag min limpa med nötcréme som fyllning och så penslade jag mjölkchoklad utanpå. Visst är järnek-strösslet underbart?
Jag har gjort "Enklaste tryffeln" (se bild ovan). En favorit från förra året och ett godis som går att variera i det oändliga. I år blev polkagrisar som smaksättning.
Sedan prövade jag för första gången att göra egen marmeladkonfekt. Det var oväntat okomplicerat och ungefär hur roligt som helst! Jag gjorde så här fast minus kanelstången... Att göra konfekten på äppelmos kändes smart eftersom det redan fanns i förråden. Och så är det ju så gott med äpplen!
Jag kan inte låta bli att tänka på Narnia och scenen när häxan bjuder Edmund på Turkisk konfekt... Inte riktigt som detta, men en viss likhet finns!
Sedan tog jag mig för att göra knäckklubbor. Ni vet sådana där som Rasmus på luffen bjöd Paradis-Oskar på! Gör en sats knäcksmet och fördela i pappersstrutar som sticks ner i en skål som fyllts med strösocker så att strutarna står stadigt. Sedan behövs någon att hålla i. Jag använde sådana där drinkpinnar av plast, men det går ju också med exempelvis grillpinnar av trä.
Mitt sista tips är inte precis något godis, men ungefär lika gott som sådant, nämligen Saffransvåfflor! Världens enklast grej... Du gör en vanlig våffelsmet och tillsätter saffran genom att röra ut en påse i det smälta smöret, innan du häller det i smeten. Sedan är det bara att grädda på som vanligt. Passar bra som lyxig lunch i juletider...
Gissar att många av er ska ägna dagen åt julstök? Hoppas att något av detta kan fungera som inspiration!
Min julkrubba har fått en ny hemvist i vårt gamla matsalsskåp, eller "Värmlandsskåpet" som vi brukar kalla det! Klaffen brukar vara stängd till vardags, men så fick jag idén att det vore fint att öppna och göra plats för krubban.
Krubban i sig kommer från Willow Tree och jag är mycket fäst vid den! Den var något av det första jag köpte när jag hade fått eget "hushåll". En vacker dag ska den utökas med de Tre Vise Männen - kanske blir det till och med i år... Tillsvidare är vår tablå förstärkt med figurer från en gammal leksaksdjurpark. Man tager vad man haver, som det heter...
Jag tycker att det är så gränslöst vackert med julkrubbor! Så till den milda grad att jag får hjärtknip så fort jag ser en... Stor eller liten, hempysslad eller fabriksgjord - det spelar ingen roll - finheten sitter liksom i budskapet!
Har du någon krubba?
