Strumpstickorna!

Blomsterfönstret av Carl Larsson

Jag är väldigt svag för gamla läseböcker. Idag när jag bläddrade i "Läsebok för de små, andra skolåret" av Ebba Andersson och Greta Westerlund, fann jag en liten berättelse som passade så väl in på mig och mitt idoga stickande. Just nu är det ett par saker som måste bli färdiga innan ett visst datum, och därför kan jag inte låta stickorna vila särskilt långa stunder...

Jag måste få dela med mig av ett litet smakprov från den charmiga berättelsen. Den som händelsevis har läseboken i sin ägo kan ju också slå upp den där, och läsa hela - på sidan 92 finns den! 

Strumpstickorna
(Ur "Läsebok för de små, andra skolåret" av Ebba Andersson och Greta Westerlund, 1938)

På bordet stod farmors arbetskorg, och i den låg en halvfärdig strumpa. I fönstret stod en tulpan, som just öpnnat sin knopp.
"Å, så skönt solen lyser! Den värmer också, fast det är mitt i vintern", sade tulpanen. "Vi får bedja, att du håller dig tyst, så vi får lite ro, vi somnade så sent igår", sade strumpstickorna.
Tulpanen såg ut genom fönstret. Den första spårvagnen för dagen körde utför gatan. Strumpstickorna rasslade. "Nu är det förbi med nattron", sade den ena. "Ja, och vi är inte utvilade än", sade en annan. "Men varför slutar ni inte att arbeta tidgare?" frågade tulpanen. "Jag hörde i går, hur ni slamrade till sena kvällen, ni störde mig riktigt, ska jag säga er. Då fick inte jag ro."
"Förlåt det tänkte vi inte alls på. Vi menade inte något illa" sade strumpstickorna. "Vi kunde inte hjälpa att vi störde."
"Å det var ju inte så farligt! Men varför är ni uppe så länge? Vi blommor går till ro, när solen gått ned", sade tulpanen.
"Vi ville så gärna ha den här strumpan färdig."
"Varför är det så nödvändigt?"
"Barnen behöver varma strumpor i vinterkylan. I går stickade vi benet färdigt, nu ska vi ta itu med foten. och sen ska vi sticka vantar och mössor och - - -."

Det var början på berättelsen om strumstickorna. Och med det vill jag önska er en god kväll!