Det är inte det att det alltid är lätt att sticka. Många gånger är det svårt. Jag tvekar... Grubblar över mönsterkonstruktioner, färgval och motiv. Jag repar upp, stickar om och repar upp igen.
Nej, det inte lätt. Ändå blir mitt hjärta lätt när jag ser tre färgglada små nystan och ett färdigt diagram där på matsalsbordet, i väntan på att stickas. Att solstrålar dansar över vårlätta garner, det gör livet lätt att leva.
Och med ett leende på läpparna, ser jag instruktionsfilmen från "The Making Spot". Den utstrålar ett sådant lugn och en omisskännlig värme, i all sin enkelhet. Jag gillar att de öppnar dörren för den som vill lära sig att sticka, på det här ljusa och charmiga viset! Kan inte låta bli att tänka att det är ett litet mirakel hur maskor blir till med ett enkelt handgrepp.
(Visst är det förresten lite fascinerande att se den där speciella tekniken också, där garnet lindas runt stickan? Känns ju knasigt för oss som lärt stickning enligt svenska traditioner, men för många ute i världen är det här sättet "det vanliga"...)
Vill du ha ännu mer inspiration? Ta en titt i läsprovet som Anna på Kyrkkaffebloggen skickade igår! Det är ett utdrag ur boken "Sticka och skicka" (Libris Förlag), en mönsterbok som riktar sig till hjälpstickare landet över. Tre av mina modeller finns med i boken som kommer ut nu i vår. Bland annat "Lillasysters kofta".
Spännande med en ny bok, eller hur?
Åh jag skulle så gärna vilja lära mig att sticka. Jag har ingen nära som kan (bara virka) kan man gå kurser som vuxen tro :-)
SvaraRaderaSå har faktiskt min mamma lärt mig sticka! Jag stickar inte mycket alls, men när jag väl gör det så blir det jämnare slätstickning för mig på det sättet! Tycker däremot det är svårt när man ska sticka mönsterstickning, så då blir det på "svenskt" manér.
SvaraRaderaFinfina färger! Jag har alltid trott att jag inte kunnat sticka. Nu är jag smått beroende. :o)
SvaraRadera