Värdefulla gratishäften!

Jag är en av dem som samlar på mig sådana där små recepthäften som hänger lite här och var i matbutikerna... Oftast är de där receptfoldrarna väldigt fina - väl genomarbetade och vackert illustrerade. Som komprimerade kokböcker i miniatyr och gratis till på köpet! Genom att lusläsa dessa små receptsamlingar håller jag mig ajour med vad som är på gång i receptvärlden, både när det gäller recepten i sig, presentationen och formgivningen. Eftersom häftena tillverkas i rask takt av matproducenterna själva blir de som en liten provkarta över vad fabrikanterna vill sälja men också vad de tror att vi köpare vill laga i en viss period. Kanske är det tack vare den här flyktigheten som man vågar göra ta ut svängarna och göra broschyrerna så fantasifulla.

Tänk så många fina recept jag funnit på det här viset genom åren! Ett litet anspråkslöst bakhäfte har till exempel blivit själva fundamentet för mina julbak - där står både mina favorit-lussebullar och den mjuka pepparkakan med lingon som jag inte kan vara utan i julhelgen. Jag har också hittat väldigt många bra recept som innehåller kravmärkta produkter och Fair Trade-varor. Dessutom har jag samlat på mig en hel del spännande sylt- och marmeladrecept.

Och ja: Visst vet jag också att själva baktanken med sådana här trycksaker är att konsumenterna ska rusa åstad och köpa just den produkt som recepten föreslår, för att i nästa stund slänga häftet i soporna! Men eftersom det är så uppenbart så känner jag mig inte lurad. Nej, jag tar de färgglada receptsamlingarna med mig hem och läser dem omsorgsfullt  i soffhörnet, sedan bestämmer jag mig för vad som ska provlagas...

Och så förvandlas en hög gratisbroschyrer från slit-och-släng till dyrbar skatt! Å, vad jag tycker om att ha det så! Det är också en spännande tanke att de recepthäften vi samlar nu - kanske kommer att vara åtråvärda seconhandföremål om sisådär en 50 år. Precis som de här!

Semmelrecept för husmödrar i farten!

Åtminstone en gång om året vill jag äta hembakade semlor - det finns liksom inget som går upp mot det! Inte ens de bästa konditori-semlorna... De semlor man gör själv kan man ju komponera precis som man vill när det gäller mängden mandelmassa och grädde. Det är väl därför det blir så gott? Och så tack vare de nybakta bullarna också förstås... Jag blandar alltid mandelmassan (- så här gör man förresten egen mandelmassa på ett enkelt sätt) med inkråmet och en skvätt mjölk. Det är ju lite olika hur man vill ha det med det där... Hur gör ni?

Numer har jag alltid några påsar jäsblandning, att ta till vid spontanbak, ståendes i skafferiet. Som idag till exempel - när det kom för mig att jag ville baka en plåt semmelbullarbullar. Med jäsblandningen säger det bara svisch och så är bullarna färdiga. Väldigt praktiskt för husmödrar i farten;)

Jag använde nedanstående recept från Dr Oetker. Det blev väldans bra och bullarna passar utmärkt att äta släta också!

Kardemummabullar

ca 30 st bullar  

• 1 påse Dr. Oetker jäsblandning
• 1,5 dl socker
• 2 tsk malen kardemumma
• 0,5 tsk salt
• 150 g smält smör
• 5 dl mjölk
• 1 st ägg
• 1,3 l vetemjöl
• 1 uppvispat ägg till penslingen

1. Blanda samman jäsblaning, socker, kardemumma, salt och det mesta av mjölet. Rör ned smält smör, mjölk och ägg. Blanda ordentligt till en slät och smidig deg.

2. Ta upp degen på ett mjölat bakbord och knåda in mer mjöl efter behov. Dela degen i jämnstora bitar som du formar till runda bullar och lägg på en plåt klädd med bakplåtspapper.

3. Låt jäsa under bakduk i 15 minuter.

4. Pensla med uppvispat ägg och grädda i 250 grader i mitten av ugnen i 8-10 minuter.

Vintervärmare!

 

I morse fäste jag trådar och sydde knappar i ytterligare en "hjärtevärmare". Egentligen har den varit färdigstickad ett bra tag men bland blir det så där fånigt - man skjuter upp det sista trots att det bara tar ett par minuter när man väl sätter sig. Nu är den i alla fall färdig och jag har den redan på mig - jag behöver värmen! Det är smällkallt här!

Den här gången gjorde jag hällorna till knäppningen med langettstygn istället för att virka som på den förra... Det blev faktiskt ännu bättre, tycker jag! Knapparna är något av de finaste jag sett - fann dem på NK:s tygbutik vid mitt senaste Stockholmsbesök. Rutiga knappar är det vackraste jag vet! Och dessa i pärlemor är helt fantastiska...

Jag har egentligen massor av saker att visa och berätta men just nu bloggar jag på lånad dator eftersom min gick sönder tidigare i veckan. Imorgon ska jag köpa mig en ny och då lovar jag att det blir ordning på torpet igen. På återseende!

Titta vad Karin har sytt!

För en tid sedan frågade jag Karin Holmberg, som driver "Brodösens Blogg", om hon ville brodera en av de babytröjor som vi ska skicka till Kongo och bebisarna på Panzisjukhuset senare i vår. Ni minns kanske att jag kom över en hel hoper bomullsplagg på Panduro tidigt i vintras...

Karin sade JA, och igår hittade jag den här bedårande skapelsen i min brevlåda. Är den inte fin? Jag svimmade nästan av förtjusning när jag såg den, och blev alldeles väldigt glad! Tänk vad härligt det blir för någon av mammorna i Kongo att få klä sitt barn i den här tröjan!

Här berättar Karin själv hur hon tänkte när hon utformade broderiet och applikationen. Jag tycker det är särskilt fint med hennes tankar om hjärtat som en internationell symbol och att en mamma som sätter den här tröjan på sitt barn förhoppningsvis blir extra kär i det. Eftersom de flesta kvinnorna på Panzisjukhuset blivit utsatta för sexuellt våld, kan ibland anknytningen mellan mor och barn vara problematisk. Då är det viktigt med värme och hjälp från omgivningen och vad kan vara bättre i den vägen än en handbroderad hjärtetröja?

Stort tack till dig Karin för din insats - tänk vad fint det är med hjälpsamma bloggvänner! Besök gärna "Brodösens blogg", där finns hur mycket inspiration som helst och en massa bra tekniktips för den som vill lära sig mer om broderi!

Gör egna ljus!

Att tillverka egna ljus av bivaxkakor är något som jag har längtat efter att prova på. I den här kylan vill man ju ändå inte göra så mycket annat än att dricka te, sticka och tända ljus, och då kändes ljuspyssel som en adekvat aktivitet att lägga til de tre förstnämnda!

Min man var vänlig nog att köpa med sig en sats med bivaxkakor och vekar från "storstaden", och sedan satte lillan och jag igång med pysslet. Att göra "honungsljus" är rysligt enkelt - det är så roligt med projekt som lillan känner att hon kan vara med på fullt ut! Bara att skära till vaxkakan i den storlek man vill och klippa till en veke och rulla in den i ljusrullen. Beroende på hur man skär till vaxkakan, kan man variera formen på ljuset. Vi gjorde en hög snirklig sort, och ett par korta jämntjocka. Jag tycker de här ljusen blir så fina och så luktar det underbart gott när de brinner!

Vi tänker tillverka fler och lägga undan i gåbortpresent-lådan. Tänk vad fint att få ett par honungsljus med ett vackert band omkring!

Symöte - En babyklassiker i miniatyr!

Varmt välkomna till ännu ett vintrigt symöte! I den här kylan ska det nästan bli mysigare än vanligt att få kika in hos er medlemmar och se vad ni har åstadkommit! När det tar emot att gå ut "på riktigt" är det tur att man kan resa med datorns hjälp...

Förra veckan lovade jag er att återkomma med fler dockkläder framöver - vilket jag också gör idag! Min mamma var med om att ordna en textilutställning i helgen och till den stickade jag upp en miniatyrversion av Elisabeth Zimmermans legendariska "February Baby Sweater". Koftan finns publicerad i hennes berömda bok - "Knitter´s Almanac" och stickas ivrigt av världens babystickare. Det är alltså om man är inbiten (eller borde jag säga insnöad;) stickare som man säkerligen är bekant med Elizabeth Z. och "February Baby Sweater"... Ni som inte stickar ska alltså inte känna er okunniga;)

Till er som blir intresserade av att sticka Elizabeth Z:s fantastiska babykofta: Det finns en vuxenversion också, den heter "Februari Lady Sweater" och här hittade jag den till och med i svensk översättning!

Mönster: February Doll Sweater
Garn: Rowans Ekologiska bomullsgarn på sticka 4 mm

Den lilla dockkoftan var väldigt trivsam att sticka. "February Doll Sweater" stickas i ett stycke precis som "Femtimmarskoftan" vilket gör arbetet väldigt smidigt. Hålmönstret bidrar till att stickningen känns intressant hela tiden och så är det ju så vansinnigt gulligt med små dockkläder att man vill göra dem bara därför.

Någon som har tips på var man kan få tag på fina dockgalgar att hänga de små koftorna på?

Kära syföreningsmedlemmar - Lämna gärna en länk till ert syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:

Efterlysning: Vem vet mer om näsduksskjortor?

Under den senaste tiden har jag träffat två äldre damer som oberoende av varandra berättat om näsduksskjortor. Tydligen var det en enkel typ av babyskjortor som skolflickor fick sy i slöjden under 1930-/40-talet? Kanske senare än så också?

Skjortorna syddes av madapolam, ett tunt bomullstyg. Samma sorts tyg användes också till näsdukar och därav namnet "näsduksskjorta".

Jag fick möjlighet att fota en av de gamla skjortorna som en av damerna hade kvar. Alla sömmar är handsydda och detaljerna är oerhört fint gjorda. Som ni ser sys skjortan av tre delar - ett framstycke och två bakstycken med knytning. Det är ju lätt att rita upp mönsterdelarna med utgångspunkt från den här skjortan och det planerar jag att göra. Det vore så roligt att ta upp det här sättet att sy babykläder igen! Därför skulle jag också vilja ha reda på om någon av er läsare vet mer om detta!

Har du sytt näsduksskjortor i skolan? Har du ett mönster eller en beskrivning kvar? Vet du var man kan få tag i madapolam (som numer verkar vara omöjligt att komma över)? Var snäll och lämna en kommentar isåfall!