Det är först nu som jag verkligen börjar förstå att vi har ett ett växthus... Jag drömde, längtade och väntade länge innan det blev färdigt, så när det väl stod där kändes det nästan lite overkligt. Nu börjar jag så smått vänja mig vid lyxen med att ha ett glashus i trädgården...
Med ett växthus är man liksom del av trädgården även fast man sitter i lä, med tak över huvudet. Det är tacksamt när man vill äta lunch ute men inte riktigt vågar lite på vädret...
Idag blev det en hejdundrande pannkakslunch i växthuset! Lillan och jag var "ensamma hemma" och hon hade önskat sig pannkakor i flera dagar. Så vi dukade med bästa "uteporslinet", och festade till det med sugrör och fina servetter. Plasttallrikar och glas är verkligen praktiskt att ha när man ska bära saker fram och tillbaka! Fint är det också! Servetterna ger mig associationer till 1960-talets campingmöbler, picknickkorgar och kaffetermosar...
Utifall någon behöver det, skickar jag med grundreceptet på pannkakor från min 50-talsutgåva av "Vår kokbok". Pannkakor är ju alltid pannkakor, men det kanvara lite roligt att se hur receptet formulerades då, på den tiden. Visst är det förresten fint med mjölkflaskan på bilden längst ner?
Vad mysigt!
SvaraRaderaHusfadern har precis upptäckt husmodern!
SvaraRaderaJättefin blogg! Inspirerande!
Förresten, Lollo på Ingesund är min farbror! :)
/Petter Berndalen
Åh pannkakor i växthus. Mysigt! :)
SvaraRaderaDelicious! Thank you for sharing them with me!
SvaraRaderaVilka härliga trekantiga muggar! Och så gott allt såg ut!
SvaraRadera