Visar inlägg med etikett Husmoderns linneskåp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Husmoderns linneskåp. Visa alla inlägg

söndag 23 januari 2011

Sy lavendelpåsar!



Att förvara lavendelpåsar i linneskåp och garderober är ett gammalt husmorsknep. Förutom att skänka väldoft håller det också ohyra borta. Klädmal skyr doften som lavendeln utsöndrar.


Torkad lavendel brukar finnas att köpa i lösvikt. Eller så planterar man några plantor i sin egen trädgård. Då kan man skörda blommorna i slutet av blomningen och hänga dem på tork. Lavendel är min absoluta favoritväxt. Så i min trädgård finns det mycket av den;)


Jag gjorde lavendelpåsarna efter samma princip som julgirlangen av filt. Alltså med hjälp av pepparkaksmått. En sko och ett hjärta blev det den här gången. Roligt att få användning av alla fina mått även vid andra tidpunkter än jul!


När man arbetar med filt är detta supertrixet: Att klippa ut den ena formen, nåla fast på en större bit, sy längs konturerna med raksöm och sedan klippa ut hela formen ur det andra filtlagret. På det viset går sömmandet som en dans! Annat är det om man ska försöka passa ihop två färdiga bitar med varandra samtidigt som man syr på maskin. Lätt att det hela hamnar på sniskan och så tappar man humöret...


Glöm inte att lämna en liten öppning för att fylla påsen med lavendel. Sist av allt syr man igen påsen med raksöm. Färdigt!


De här små lavendelpåsarna ska få sprida väldoft bland mina sybehör. Den ena hamnade tillsammans med mina brodyrgarner och den andra i mitt syskrin.


Det finns många sätt att göra lavendelpåsar på!


Man kan t.ex. sticka dem. Den här gröna har min mamma gjort med hjälp av en slags dubbelstickning. Fick tre stycken i julklapp av henne. De ligger nu bland mina dukar.


Eller så kan man sy påsar av linnetyg. Den här gjorde jag för något år sedan: Sy en enkel påse, fyll med lavendel och knyt ihop med ett vackert band. Lätt som en plätt!

Ha en fin söndag!

tisdag 7 december 2010

Apropå förvaring av gamla dukar!



Godmorgon!

Hanne lämnade en intressant kommentar under mitt inlägg om dukförvaring. Vill gärna dela med mig av hennes ord eftersom jag tycker att de är tänkvärda! Och Husmorsskolan är ju till för just detta - att vi ska lära oss av varandra! Så här skriver Hanne:

"Med risk för att låta riktigt beskäftig så vill jag hissa varningsflagg för gamla papprullar eller hoprullade tidningar med hyllpapper, iallafall för förvaring av de dukar man är riktigt rädd om. Klister, tejp (dödskallemärkt) och hyllappaper förändrar sina kemiska egenskaper och kan ge fula fläckar eller i värsta fall faktiskt bidra till nedbrytningen tyget som blir sprött och går sönder.Själv (med förflutet i ett museimagasin...) förvarar jag mina finare dukar på rena papprullar (oklibbiga) som jag först klätt ett lager syrafritt silkespapper och sedan ett par varv gammalt utvättat lakan. Duken skyddar jag ockå med ett varv gammalt lakan. Inte så snyggt i linneskåpet men förhoppningsvis ska mina barnbarn också ska kunna glädjas åt mina och tidigare generationers handarbetsglädje."

Något att tänka på i a f när det gäller de gamla, värdefulla dukar man har i sin ägo! Tyvärr inga tjusiga hyllpapper på rullarna man förvara dem på, alltså:(

Kom också att tänka på att de linnedukar jag fann i vårt hus när vi flyttade in, (stora delar av det gamla linneförrådet lämnades kvar i huset av säljaren) förvarades vikta och sedan inlindade i gamla kökshanddukar. Kanske också kan vara något , när det gäller större bordsdukar?



Apropå dukar passar jag på att visa er den färggranna julduken som jag nyss lagt på bordet i vårt finrum/bibliotek. Den är också ett loppis fynd. Tycker så mycket om färgskalan!

Jag återkommer i eftermiddag med ett symötes-inlägg! Då ska jag visa hur man enkelt kan sy en liten julgirlang. Välkomna åter då!

fredag 3 december 2010

Förvara dina juldukar!





Häromdagen gjorde jag verklighet av en idé som jag snappade upp på bloggen Husmodern för en tid sedan. Jag klädde ett överblivet papprör med rutigt hyllpapper (finns matbutiker). På den rutiga rullen ska jag förvara några av mina juldukar när julen är över. Dukar och löpare som man är lite extra rädd om mår ju bra av att rullas upp på papprör när de inte ligger framme!

Jag brukar spara överblivna papprör från plast-/ugnsfolieförpackningar. Sådana fungerar jättebra till detta!

Att göra dukförvaringen är lätt som en plätt. Klipp till en lagom bred pappersbit som når runt röret med några centimeters mån. Vik in den ena kanten och limma med hjälp av limstift fast den så att vikningen överlappar den andra kanten. Vik ner ändpappret i hålen. Och nu är du färdig!

Tänkte passa på att visa er några av mina juldukar, också!



Julduken/bonaden med de glada tomtarna på hittade jag i en loppis för ett par dagar sedan.


Den söta lilla jullöparen har mormor broderat.



Och den vackert röda stjärnduken har min farmor gjort.
Gamla textilier är en rikedom, tycker jag! De bär på så mycket historia. Vad härligt det känns att tänka på att det snart är dags att plocka fram dukarna ur sin låda...

Ha en fin fredag!

torsdag 25 februari 2010

Krusa band!


Kan du gissa vad det här är?

För längesedan var det husmoderns bästa vän i linneskåpet...

Någon skulle säga att detta föremål är en symbol för det "meningslösa" arbete som konvention och tradition tvingade dåtidens kvinnor att utföra. Krusa band och mangla lakan var sådant som varje god hustru skulle göra.

En annan skulle drömma sig tillbaka till mormors linneskåp, där de krusade banden vällde ut från hyllorna. En tredje kanske själv besitter kunskapen om att krusa band.


För någon vecka sedan fann jag: "Bandkrustången Ulla" på en loppis. Där låg "hon" oanvänd i sin orginalförpackning, som en hälsning till mig från en svunnen tid. Naturligtvis slog jag till!

I en kasse på min vind ligger vackra, handbroderade örngott med band som väntar på att krusas. När vi köpte vårt hus, lämnade trötta släktingar årtiondens samlade ägodelar till oss att göra vad vi ville med. Flytten var stressig, och där stod vi med några timmar på oss att rädda undan det vi ville spara innan städfirman skulle komma. Tack och lov att min kloka sambo tog alla gamla kökkshandukar (med monogram) och örngott och slängde ner i en kassa. Där finns de nu för att lite pö om pö, plockas fram av mig.

Jag är nyfiken på att lära mig krusa band. Inte för att jag måste. Nej, inte ens för att jag borde. Utan för att det är vackert, och för att jag tror att jag kommer att få en meditativ stund när jag sitter där och försöker...

Jag tror inte på måsten. Men jag tror på att man ska tillåta sig att göra saker vackra. Även om det är fullkomligt "onödigt". Återkommer framöver, med en rapport om hur jag lyckas med krusandet!

Gör fint!