En liten mellandagsrealisation!

 

Just nu pågår en liten mellandagsrealisation på Majas Manufaktur, som en del i Tictails stora vinter-rea. Två produkter är nedsatta med 20%. Dels ett praktiskt rese-syetui och dels en rymlig handarbetsväska med trycket "Make Do Mend". För att ta del av rabatten måste du ange rabbatkoden TICTAILsale när du kommer till kassan!

Med det vill jag önska en fin lördagkväll!

Pusslet!

Idag vill jag visa er ett träpussel som lillan fick av mig i julklapp!

Förutom att det färgglada motivet är helt underbart, så är det också lite extra spännande att pusslet kommer från en gammal pusselfabrik. Den svenska fabriken tillverkade pussel från 1940-talet till 60-talet, och restlagret har alltså legat orört sedan dess. Plasten var obruten och de snirkliga bitarna luktar alldeles nytt... 

Nu ska vi pussla tillsammans hela långa jullovet!

Pastelligt mellan varven!

Jag stickar på något pastelligt mellan varven, när jag inte gör andra jullovssaker... Tunn fin merinoull och rätstickning - så mycket bättre kan det väl knappast bli! Stickningen är en del i ett litet set som jag gör för Järo Garns räkning. 

Har ni förresten sett att de har fått en ny fin hemsida? Nu är det lätt att söka bland samtliga gratismönster, och enklare att läsa om deras garner och övriga produkter! Titta in där om du behöver lite jullovsinspiration, vet jag!

Frosty the Snowman!

I år är vintern vidunderligt vacker! Som när jag var liten... Med vit, fluffig snö att åka skidor på och mjuka backar att åka kälke utför.

Lillan och pappan har byggt en snögubbe med kusinerna. En sådan där klassisk en, med morotsnäsa och hatt. Mina gamla skidor fick komma till heders igen, eftersom lillan har vuxit ur sina första skidor.

Jag är känner mig uppfriskad av vinterluften och lycklig för alla små rödkindade barn som får uppleva riktig vinter!

GOD JUL!

 
GOD JUL önskar Maja! Ha en fin fortsättning på julhelgen!

Baka Majas snabba saffransbröd i lånpanna!

Här kommer en liten hälsning från mig, så här dan före dopparedan.

Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder - och även om det kanske låter väl dramatiskt att kalla brist på saffransbröd för nöd - så kan det ju nästan kännas så i juletider... I morse vaknade jag i ottan och bestämde mig för att på ett så rationellt och snabbt sätt som möjligt, försöka få fram så mycket saffransbröd som jag kunde. 

Mina ansträngningar resulterade i ett alldeles nypåhittat långpannerecept. Jag använde mig av alla husmödrars räddning när tiden är knapp - jäsblandning, istället för vanlig jäst. Då blir jästiden bara 15 minuter. Jag är svag för saffransbröd med mandelmassa i, så det fick bli en sådan variant. Då blir det så saftigt och gott! Hoppas att någon av er vill testa!

Här kommer receptet:

Majas snabba saffransbröd i långpanna

Ugn 200 grader

50 g smör
2,5 dl mjölk
½ påse Dr Oetkers jäsblandning
0,5 gram saffran
0,5 dl strösocker
0,25 tsk salt
1 ägg
6 dl vetemjöl

Fyllning
1 + 1 dl riven mandelmassa
30 g smör
50 g mandelspån

Blanda jäsblandningen med socker, salt, kardemumma, och saffran. Tillsätt smält smör, mjölk och ägg. Arbeta degen tills den blir blank ca 5 minuter med hushållsassistent. Tryck ut hälften av degen i en långpanna med bakplåtspapper. STrö över 1 dl riven mandelmassa och hyvla över smör med en osthyvel. Täck med resten av degen och toppa med resterande mandelmassa och mandelspån. Jäs 15 minuter under bakduk. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 15 minuter.

Klappbestyr!

Idag har vi både packat och lackat, tills vi var så trötta att vi var tvungna att styrka oss med varsin portion prinskorv och rödkål. Ja förresten - att slå in paket är inte det enda jag gjort idag. Nej då, här har lagts in sill, klätts julgran och lyssnats på julmusik.

I år fann jag "stickat" julklappspapper på Panduro, något som inte helt oväntat föll mig i smaken! Jag använde mörkrött ullgarn som paketsnöre till det fina pappret. Det blev väldigt tjusigt, tycker jag! Resten av klapparna slog jag in i klassiskt brunt paketpapper som jag lackade med röd eller guldfärgad lack. Det luktar så gott när man lackar! Jul, liksom...

En och annan pappersblomma blev det också. De blir ju snygga färgklickar på de bruna paketen... Och så hade jag ett ark med väldigt fina etiketter som jag köpte på julrea förra året. 

Nu är julklappsbestyren så när som klara, och för en som i vanliga fall brukar slå in klapparna i elfte timmen (bokstavligen) får det nog betraktas som någon typ av rekord:)

Som en stjärnhimmel!

Nu är huset städat och pyntat, julgransfoten står och väntar på en gran, ingredienserna till julmaten är hemburna, julklapparna är inhandlade och krubban står på sin plats.

Jag har suttit i soffan och stickat och kännt mig julglad.Tänkt på hur fint det ska bli att fira jul med lillan och se hennes ögon tindra i kapp med juleljusen...

Och så har jag drömt jag om den pärlbroderade lammullskoftan jag tänker ha på julfton. Den är som en stjärnhimmel, en snöig vinternatt!

Nu önskar jag er en god natt!

I den stora skogen!

När det är mörkt och kallt och vinden viner utanför fönstret - då ska man läsa böcker, tycker jag!

Här läser vi så det riktigt knakar om det. Det bästa som finns är att få dyka ner bland julböckerna för att till exempel drömma sig bort till en liten stuga långt inne i en stor skog.

De vackra, vackra bilderböckerna på bilden är korta berättelser ur Laura Ingalls klassiker "Lilla huset-serien", och de är gjorda för att mindre barn ska kunna ta del av den underbara historien. Jag får rysningar bara jag tänker på de här böckerna, för de sammanfattar liksom allt vad julstämning är för mig!

Jag har inte sett böckerna i Sverige, tyvärr. Köpte mina här förra året och det är jag så glad för nu.

Vill du ha fler tips på juliga barnböcker? Då kan du ta en titt på listan jag gjorde förra året...

Symöte - Sy en julgran!

Hej symötesvänner!

Jag tog en liten paus i arbetet med stickmönster, manufaktur och övriga julbestyr - slog mig ned på en av pinnstolarna i ateljén och sydde. Jag vet att jag har skrivit det många gånger förr, men jag måste nog säga det igen ändå: Det finns få saker som är så lugnande som handsömnad! Man hinner ikapp sig själv på något vis... Det kan verkligen behövas i juletider!

Häromdagen skrev jag ett inlägg med mina tankar kring stickade julpynt i handeln. Tusen tack för alla kloka, nyanserade, intressanta kommentarer på det! Det är en ynnest att få utbyta tankar med er läsare!  

För att skänka lite inspiration till er som gärna skapar ert eget julpynt tänkte jag förklara hur jag gjorde min julgran. Att sy en julgran av band är ett ganska enkelt sätt att trolla fram sin egen handgjorda jultavla.

Jag klippte bandet i 6 cm långa bitar, sedan vek jag dem dubbelt och sydde fast ett band i taget på en bit kläde. Jag började uppifrån och ordnade banden i form av en gran. I toppen hamnade en av de nya satinrosetterna som jag fick hem till manufakturen häromdagen... Nu håller jag på att kanta bonaden med langettstygn.

Vill man att en sådan här julgran ska fungera som julgranspynt, kan man ju klippa filten/klädet i samma form som granen och fästa en hängare i toppen!

Nästa vecka blir detav förklarliga skäl inget symöte, för då har vi nog alla fullt upp med julfirande! Därför vill jag passa på att tacka er medlemmar för det gångna året. Det är fantastiskt att få läsa era fina inlägg och ta del av den handarbetsglädje och inspiration som ni förmedlar!

EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR JAG ER ALLA!

Och lämna hemskt gärna en länk till ditt syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:

Koka pepparkakskola!

Igår gjorde jag ett litet kola-försök som föll väldigt väl ut! Jag provade att tillsätta pepparkakskryddor i kolasmeten (något som jag läst om här och där, tidigare i år), och det blev hemskt gott! Kolan gick åt så snabbt att jag knappt hann ta kort på den;)

Jag gjorde bara en liten sats eftersom jag vill provsmaka resultatet innan jag gjorde för mycket. Nästa gång får det bli dubbel sats!

Pepparkakskola
ca 20 st

1 dl vispgrädde
½ dl strösocker
½ dl ljus sirap
1 tsk pepparkakskryddor

Häll grädde, socker och sirap i en tjockbottnad kastrull. Koka utan lock i ca 15 minuter och rör om då och då. Gör ett kulprov för att se att kolan är färdig. Ta av plattan och smaksätt med pepparkakskrydda.

Bred ut smeten i en långpanna klädd med aluminiumfolie på. Låt svalna och klipp i lagom bitar. Slå in i papper och förvara svalt.

Stickade julpynt!

I förrgår försöke jag julhandla i Karlstad. Det gick inte så bra för jag blev bara stressad, och visste tillslut inte alls vad det var jag egentligen hade kommit dit för...

Men jag fick en del tankar när jag gick där i vimlet. I år ser man den "handgjorda-trenden" (som den kallas) i de flesta varuhus. Plötsligt verkar man kunna köpa stickade julgranskulor, tovade julpynt, stickade lussekatter med saffransdoft i varje affär. När jag var på Åhléns i Stockholm för ett par veckor sedan möttes jag av en hel vägg med "virkade" dockkläder - den ena kreationen ljuvligare än den andra. I hemtextil-butikerna säljer de "broderade" kuddar i Karin Larsson-anda.

Mycket av det som erbjuds är både fint och smakfullt - det är inte det som är felet. Jag köpte själv ett par små "stickade" vantar, som jag tyckte skulle passa fint i ateljén.

Men sedan kunde jag inte låta bli att tänka på att det känns lite sorgligt att vi nu också ska köpa oss det "handgjorda". Sorgligt för att vi nästan omärkligt går miste om det värde som från början var anledningen till att vi uppskattade de här sakerna. Inte skulle jag kunna ersätta dockkoftorna som min mormor stickade till mig när jag var liten, med någonting dyrt från Åhléns - hur fint det än är. Värdet i de där koftorna är ju just att det är mormors händer som gjort dem. Och inte kan man väl jämföra känslan av att hänga upp en julkula som man själv nogsamt stickat, med att packa upp ett helt dussin ur en köpt förpackning. Jag kan inte heller föreställa mig att en kudde som maskinbroderats i Inden skulle kunna ersätta en kudde som funnits i släkten i 40 år och som broderades av någon som nu är borta, men som jag tänker på dagligen.

Det är kärleken och omtanken som gör skillnaden. De osynliga värden som vi laddar det handgjorda med. Och om stickade julpynt bara blir ytterligare en del i det överflöd av saker som vi samlar på hög, stuvar undan och till slut slänger, då är de inte mer "handgjorda" än något annat av det vi konsumerar inför jul.

Därmed inte sagt att de här föremålen inte också skulle kunna fyllas med kärlek eller sprida glädje i hemmet. Jag vill absolut inte missunna någon den känslan! Som jag skrev kom jag ju själv hem med ett par små vantar.... Jag tycker bara att det är viktigt att vi tänker efter innan vi riskerar att slänga ut barnet med badvattnet. 

Vad tänker ni om det här?

För att balansera det hela lite vill jag visa ett julpynt som verkligen är handgjort. Det är en liten polkagrisstång som jag stickade till lillans mini-gran igår. Jag gjorde en randig I-cord och trädde igenom en ståltråd så att jag kunde forma den som jag ville. Lätt som en plätt och lillan blev helnöjd!

Nyheter i Majas Manufaktur!

Häromdagen damp ett stort paket från min engelska leverantör ner på farstubron. Jag trodde nog att det skulle dröja till efter jul, men det var roligt med påfyllning redan nu!

Bland annat har jag fått hem de här söta små rosetterna i röd och vit-rutig satin. Visst är de ganska juliga?

















Ljuvligast av allt - och min egen personliga favorit är det här setet som består av en qulitad väska i vackert rosenmönster, med matchande stickfodral innehållande en uppsättning (8 par) bambustickor av fin kvalitet. I väskan kan man förvara garn, stickor och aktuella stickningar.

Jag kunde inte låta bli att behålla ett sådant här set själv, så nu har jag äntligen en särskild väska som är både fin och praktiskt att frakta mina stickningar i!

Med de här charmiga knappnålshjulen blir det avsevärt roligare att nåla!

Nu finns ett par nya sorter mönstrad snedremsa i butiken och söta dekorationer av satinband i form av rosor och mini-hanväskor.

Sist men inte minst har jag glädjen att meddela att jag nu fått hem glada barnstickor (i två olika storlekar) och virknålar som passar fint för små som vill prova på att handarbeta. Dessutom finns de populära påtdockorna åter i lager, samt en ny "filtkompis" för barn som vill sy själv i filt!

Tyvärr har jag inte kunnat fylla på mitt lager av syskrin (som nästan är slut), men det kommer mer sådant till våren!

Jag vill också passa på att tacka alla trevliga kunder som har beställt saker inför jul! Att ha en nätbutik var långt mycket roligare än jag någonsin kunde drömma om... (Även om jag trodde att det skulle bli kul!) Vet ni varför? För att jag precis som genom bloggen, får nya fina kontakter med människor ute i landet. Och att veta att några av mina syskrin kommer att bli julklapp åt små tvillingflickor som önskar sig syskrin mest av allt, och att någons barnbarn ska få en filtprinsessa i sitt paket - det ger mig stor glädje!

Jag  postar paket fram till onsdag (19/12), om det är någon som fortfarande inte hunnit med att julhandla i Manufakturen...

Kom ihåg jul-kom-ihåg-listan!

Här kommer en liten påminnelse om att Husmorsskolans praktiska jul-kom-ihåg-lista finns att ladda ner här! 

Listan kan vara bra att ha när man behöver få lite struktur på jubestyren. Själv ska jag skriva ut min idag, och planera helgens julbak och sillinläggning...

När Maja var lucia...

Min mormorsmor hette Maja precis som jag. Det var faktiskt efter henne jag fick mitt namn. Egentligen var hennes namn Maria, men som så många andra på den tiden, kallades hon för Maja. 

När jag föddes var Maja död sedan länge så vi hann aldrig träffas, men jag känner henne genom min mormors berättelser. I tonåren fick jag ett foto av mormor, som föreställer mormorsmor som lucia i sin ungdom. Precis som jag, bodde hon i Värmland, på ett ställe som heter Apertin och så här kunde alltså en lucia se ut där någon gång på 1910-talet. Med långt svallande hår och en krona klädd i lingonris (tror jag att det är?).

Fotot är så vackert och värdigt, på något vis! Jag är så tacksam för att jag fick det.

Jag har själv varit en flitigt anlitad lucia genom åren (eftersom jag både har långt hår och tycker om att sjunga;). Det känns rörande att tänka på att jag och min mormorsmor Maja lyst upp det Värmländska vintermörkret i varsin tid. Särskilt när jag tänker på att min egen lilla dotter gjorde just det imorse på dagis - hon som i sin tur bär sin mormorsmors (min mormors) namn.

Och kanske är det det, som är det trösterika i livet. Att det alltid kommer att finnas nya små lucior som lyser upp vintermörkret, även om andra måste gå.

Med dessa tankar önskar jag er en fin och eftertänksam lucia.

Änglars spel!

För någon månad sedan hittade jag ett ovanligt änglaspel på loppis. I stora drag påminner det om ett traditionellt änglaspel, men konstruktionen är sådan att det ska hängas i ett fönster ovanför ett varmt element - istället för sättas i rotation av stearinljus. Har aldrig sett den här varianten tidigare och vet inte om den tillverkas längre? 

Spelet låg kvar i sin orginalask och var helt och komplett - ett riktigt fynd! Nu gläds jag åt den fina fönsterprydnaden som för en änglaspelsfantast som jag är ett välkommen julattiralj!

Någon annan som stött på den här modellen?

Symöte - Laras sjal!

Välkomna på symöte i kylan!

Som ni vet stickar jag en faslig massa just nu, på beställningsplagg till mönsterbeställningar som kommer under nästa år. När man har timtal av rätstickning framför sig kan en liten miniserie verkligen göra susen! Tiden flyger i väg och innan man vet ordet av så är plagget färdigstickat. Den där miniserien får gärna vara en klassiker i historisk miljö - eller jag kan lika gärna sig det rakt ut: en kostymfilm, helt enkelt!

Just nu ser jag "Dr Zhivago"i filmatiseringen från 2002, med Keira Knightley i rollen som "Lara". Den är så gripande, så vacker och så sällsynt sorglig, fast ändå hoppingivande! Här finns en trailer för den som blir nyfiken!

Jag brukar återvända till den här filmen nästan varje vinter och som tur var äger jag Dvd:n.

Kläderna i filmen är vansinnigt vackra - särskilt de broderade klänningar som Lara bär under åren i Uralbergen...

Det är roligt att spana efter stickade plagg i kostymfilmer. Många av de mer kända plaggen finns ofta återskapade av någon entusiast, om man söker på Ravelry. Det gällde ju till exempel "Mad Men-vantarna" som jag stickade!

Igår lade jag märke till en enkel sjal som Lara värmer sig med i den hårda kylan. Så vacker i all sin enkelhet! Borde inte alls vara svår att återskapa... Man kan ju till exempel utgå från någon av mina grundmönster på sjalar, och sedan fixa till en liten mönsterkant nedtill! 

Hade jag tid så skulle jag sätta igång med en gång - inte minst för att jag är så upptagen av Laras öde, just nu..

Hur går det för er med julpyssel och klappförberedelser? Lämna gärna en länk till ditt syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan, så får vi se:

I väntan!

Med en bild på vår favorit-adventsljusstake, vill jag önska er en glad andra advent!

Lillan är alltid noga med att poängtera att jesusbarnet faktiskt ligger i Marias mage - det är därför den är så rund och go´. Själv tycker jag om scenen av samma anledning - att man verkligen ser att Maria väntar barn. Och så ser de så fina ut tillsammans där de vandrar i väntan...

Julkortsplaner!

I år har jag bestämt mig för att inte göra egna julkort, utan skicka helt "vanliga" med gammeldags motiv. I vår stad finns en fin liten bokhandel, som heter "Bokträdet" och de säljer sådana där klassiska kort med tomtar, änglar, krubbor, och julfina familjer... Ni förstår nog vad jag menar? Förra veckan var jag där och valde ut de jag gillade allra mest. Jag kan bli så tagen av sådana där gamla motiv. Både rörd, lite vemodig, och alldeles väldigt jullängtig! 

Här på postmuseets hemsida kan man läsa mer om gamla julkort och dess historia!

Förra året var våra julkort ett av mina recept, med en julhälsning på. Jag gör lite olika från till år, beroende på vad jag känner för... I år blir det alltså traditionellt!

Toffeltips!

Bor man i ett hus med gammeldags trapphus (läs oisolerat...) så får man sannerligen lära sig vad kyla är, i dessa dagar. Men med raggsockor av ull och bra tofflor på fötterna, går  mesta att överleva!

På fötterna har samtliga familjemedlemmar (utom en) Kero-tofflor. Det är det som är grejen! De värmer när det är kallt och svalkar när det är varmt... Dessutom är de handsydda i Sverige och håller hur länge som helst! En bra investering, vill jag lova... 

Jag blir alltid så varm i hjärtat när jag ser mina stora tofflor stå, bredvid lillans små! Den där bilden påminner mig om att hon finns här, med sina små fötter bredvid mina stora.

Nu ska jag lyssna på julmusik och sticka alldeles väldigt mycket så att jag kommer framåt med mina mönster!

För barnen - i Majas Manufaktur!

Nu finns ett endaste litet par barnstickor till försäljning i Majas Manufaktur. Det kommer fler i början av nästa år, men nu lägger jag ut det här provparet så länge trots att det bara är ett! Kanske kan de bli en julklapp till någon liten sticksugen ute i landet! 

Min satsning på barnrelaterade handarbetsprodukter har fått jättefin respons, både med glada tillrop och det faktum att samtliga påtdockor nu är slutsålda... Det gläder mig väldigt, eftersom jag själv brinner för att sprida hantverkskunskaper till barn och ungdomar.

Jag kommer förstås att leta efter fler produkter framöver och också ta hem nya påtdockor.

Jag kan redan idag stolt meddela att jag fyllt på med ett par andra saker för barn med handarbetsintresse.

Först har jag den stora äran att presentera prinsessan Olivia! Hon säljs som sy-set för barn som vill pröva på lite enkel sömnad. Läs mer här!

Så här ser Olivia ut i bara mässingen: (Jag var ju tvungen att provsy ett ex, men har ännu inte kommit så långt som till klänningen.)

Och så har jag också fått hem en slags söta filt-stickers som man kan använda till allt möjligt pyssel inbillar jag mig? Ugglor och fåglar föreställer de och så här ser de ut: