Min mormorsmor hette Maja precis som jag. Det var faktiskt efter henne jag fick mitt namn. Egentligen var hennes namn Maria, men som så många andra på den tiden, kallades hon för Maja.
När jag föddes var Maja död sedan länge så vi hann aldrig träffas, men jag känner henne genom min mormors berättelser. I tonåren fick jag ett foto av mormor, som föreställer mormorsmor som lucia i sin ungdom. Precis som jag, bodde hon i Värmland, på ett ställe som heter Apertin och så här kunde alltså en lucia se ut där någon gång på 1910-talet. Med långt svallande hår och en krona klädd i lingonris (tror jag att det är?).
Fotot är så vackert och värdigt, på något vis! Jag är så tacksam för att jag fick det.
Jag har själv varit en flitigt anlitad lucia genom åren (eftersom jag både har långt hår och tycker om att sjunga;). Det känns rörande att tänka på att jag och min mormorsmor Maja lyst upp det Värmländska vintermörkret i varsin tid. Särskilt när jag tänker på att min egen lilla dotter gjorde just det imorse på dagis - hon som i sin tur bär sin mormorsmors (min mormors) namn.
Och kanske är det det, som är det trösterika i livet. Att det alltid kommer att finnas nya små lucior som lyser upp vintermörkret, även om andra måste gå.
Med dessa tankar önskar jag er en fin och eftertänksam lucia.
Fin bild och fint skrivit!
SvaraRaderaHar du läst om Apertin i Frej Alsterlinds böcker? Kanske är hon omnämnd där?
SvaraRaderaSå vackert!
SvaraRaderaBilden, din text, din mormorsmor.
Vilket hår! Och så fint det är med sådana där kragar med en brosch under.
(Med håret tänker jag på min mormor, f 1914. Hon finns förevigad med liknande. Det klipptes sedan av för att "shinglas" i slutet 20-talet o mormor sparade flätan. Den lät sedan hon o min mor en dalkulla göra smycken av när mormor var 75-80. Kvinnorna i släkten fick.)
Vackert!
SvaraRaderaMajas mamma:
SvaraRaderaJa visst var hon fin som lucia! Min mormor var småskollärarinna,men slutade jobba när hon bildade familj med morfar som var folkskollärare i Apertins skola. De bodde i lärarbostaden intill.
Korrstygnsbolaget: Tack!
SvaraRaderaNej, det har jag inte! Men jag borde... Vet att mormor brukade tala om frej Alsterlind. Familjen hette Hassel och de var lärare i Apertins skola.
Eva: Javisst hade hon vackert hår, min mormorsmor! Vad spännande med hårsmyckena av flätan! Jag äger faktikst själv ett hårsmycke som är gjort av mitt hår. De klippte ur hår ur min fläta så att det räckte till en brocsh. Gjorde det i tonåren...
Gloria: Tack!
Mamma Kajsa: Visst är bilden otroligt fin!
Hälsningar från Maja
Så fint foto på din släkting, det är väl fint med att man kan se sina anhörga foton.
SvaraRaderaHA det bra
kram
Vilket fint foto, en riktig släktklenod!
SvaraRadera