Nytt och spännande!

Kära läsare!

 

Du som tittat in hos mig i dag har nog inte kunnat undgå att märka att en förändring har skett? Min blogg har fått ny header och nya illustrationer. Jag vill börja med att jubla högt över hur fint det blev!

 

För nästan fem år sedan startade jag den här bloggen - liksom lite på lek. (Det är oftast så bra saker tar sin början.) Jag ville prova det där med att blogga och dessutom hade jag många pendlingstimmar på tåg varje vecka, som jag ville använda till något som påminde mig om hemmet i Arvika. Då var jag en förhållandevis nyutbildad sångpedagog och musikteorilärare som jobbade alldeles för mycket på allt för många skolor. Ända sedan jag var liten hade musiken spelat en central roll i mitt liv - och jag hade strävat på genom kommunal musikskola, folkhögskola och slutligen musikhögskola.

 

I takt med att jag byggde upp och utvecklade bloggen kom andra förmågor och intressen i dagen! Plötsligt fanns utrymme för att göra sådant som jag alltid tyckt om att göra, men liksom inte kunnat sätta någon etikett på... Mitt sätt att se på världen kunde förvandlades till text och bild. Mina händers arbetslust fick äntligen blomma ut! Jag startade företag och nätbutik, började jobba med stick- och virkdesign på allvar, renoverade och inredde min ateljé...

 

Jag mötte så många inspirerande människor via bloggen - som hjälpte mig vidare, som utmanade mig och som gav mig uppdrag. Succesivt omformades mitt liv till något annat - något oväntat och mycket fint. Bloggandet förändrade mig och i takt med att jag förändrades, skiftade också bloggen fokus. För just så fungerar en blogg - den är ett levande dokument och en spegling av livet.

 

Och av den anledningen ville jag liksom "måla om" lite här inne. Jag ville skapa mig en omgivning som passar mig där jag är just nu. Tänk vilken ynnest att då få hjälp av en sådan träffsäker illustratör som Emma Sundh - som liksom bara gjorde precis vad jag drömde om på en gång! Tack för det, Emma!

 

Nu har jag talat om förändring en stund, men mycket är ju också detsamma - för i grund och botten är jag samma Maja som jag var för fem år sedan. En som stickar kopiöst mycket, som bakar kakor och köper ägg på torget.

 

Jag vill återigen bjuda in dig till den här bloggen! Jag vill berätta för dig om småstadslivet, maskorna, det jag tänker och sådant jag tycker är fint. Jag vill visa dig mitt julbak och berätta om hur jag om min lilla flicka pysslar. Jag vill ta kort på mitt körsbärsträd och berätta varför raggsockor är alldeles nödvändiga när man går uppför trappen i vårt trapphus i november.

 

Och jag hoppas så att du vill följa med!

 

De varmaste hälsningar från Maja

En ruta till!

I onsdags släpptes ruta nr 3 i Järbo Garns mysteriestickning! En filt ska det bli, och den fogas samman av rustika rutor med jultema.

Jag har designat hälften av rutorna, dvs tre. De övriga ligger min kollega Linda bakom.

Min andra ruta har fått namnet "Järnek".

Vill du läsa mer om hur jag tänkte när  jag bestämde mig för att låta den här julfina växten bli motiv för min design ska du ta dig en titt här, på Järbo Garns blogg. Där hittar du förstås också mönstret till rutan. Vill du inte sticka en hel ruta så går det utmärkt att sticka blad och bär separat och exempelvis montera på ett julkort!

Ljus i mörkret!

Jag har fått ett nytt intresse:

Ljuslingor med ledlampor!

Det kanske låter en smula insöat, men jag ska snart förklara varför.

1. Det är mörkt nu - väldigt mörkt.
2. Det är för tidigt att ta fram adventsljusstakarna.
3. Jag vill ha det mysigt.

Och så  hade jag så där lite förstrött plockat upp just en sådan ljusslinga med renar (kan det bli bättre än så!), ur reakorgen sent i januari. Jag hade lagt den på "julhyllan" i ett av Manufakturens förråd och så slog det mig att jag skulle ta fram och testa den igår. Slingan avslutas med en liten batteridosa med av och på-knapp - så den kräver inte att man har ett eluttag i närheten. Perfekt i ett gammal hus som vårt - där kontakterna är få och konstigt placerade. Vilken hit det blev när jag fick upp min fina ren-slinga på vitrinskåpet i altején som till råga på allt var nystädad. Hurra och jippie vad mysigt det blev!

Jag blev så tagen av de praktiska och fina i dessa ljusslingor så idag införskaffade jag ytterligare en som jag arrangerat i ett av våra fönster. Det blev lika fint det!

Det är alltså som jag säger - jag verkar ha fått ett nytt intresse för jag sitter redan och spånar på var nästa ska hänga;)

En svala gör ingen sommar - men fyra händer gör bästa koftan!

Jag vill visa er något litet som jag och Anna Braw har samarbetat om...

 

Anna konstruerade, stickade och skrev ner mönstret till koftan. Här kan du läsa om hur hon gick tillväga - och ta del av själva mönstret. Koftan som heter "Två trådändars lilla kofta" passar lika bra till hjälpstickning som till mer närbelägen gåva. Dessutom behöver man bara fästa två ynka trådar när man är färdig! Är inte det fantastiskt?

 

Jag fick den inspirerande uppgiften att förse koftan med knappar och dekorera den efter eget huvud! Jag beskriver hur jag gick till väga, lite mer noggrant här - men jag måste bara få berätta en sak som var extra rolig med det här...

 

För någon månad sedan hälsade Anna på mig och då hade hon med sig en plastpåse full med handvirkade spetsar. - Kan du inte hitta på något med de här? - sa Anna, och vi enades om att de är så fantastiskt vackra, men samtidigt lite svåra att hitta användningsområden för.

 

Jag ställde den där påsen i min ateljé, och när jag skulle sätta igång med koftan som visste jag plötsligt vad spetsarna skulle användas till: Att bandkanta små koftor förstås! Till det är de ju alldeles utmärkta!

 

Dels hamnar de i blickfånget och får den uppmärksamhet de förtjänar, och dels är de till och med bättre till ändamålet än vanliga band (som är ganska stumma) eftersom de har en viss elasticitet och därför synkar bra ihop med det stickade. Jag berättar exakt hur jag sydde fast kantbandet och klippte upp knapphålen här!

 

Nu ser jag framför mig hur långa vinterkvällar ska ägnas åt att återuppliva gamla koftor, genom att bandkanta fler koftor med de fina banden som jag fick av Anna!

 

Pröva du med, vet jag! Det var så vansinnigt roligt! Och du - jag har sett massvis av sådana här virkade spetsar på loppisar för inga pengar alls... Så har du inga i gömmorna, så går det nog ganska lätt att få tag på dem den vägen.

 

Och tänk vad fint att den här konserverade kvinnomödan kan få komma till användning igen och lyftas fram i ljuset!



 

Rapport!

Jag har varit på resande fot en hel del den här veckan, men nu är jag åter på plats. I torsdags höll jag en grundkurs i Vintagestickning på mysiga Vintagefabriken. Det var lika trevligt som vanligt...

Sedan träffade jag Anna Braw (ni vet "Kyrkkaffe-Anna"), och vi hann faktiskt med att inleda inte mindre än två olika samarbeten - ett lite mindre och ett större. (Vilket inte var så konstigt med tanke på hur mycket vi pratar och bubblar över av inspiration när vi ses...)

Det mindre av de två samarbetena hittar ni på Järbo Garns blogg i dagarna... Anna har knåpat ihop mönster till en ny genialisk babykofta som jag sedan har dekorerat.

Vill du veta lite mer om vad Anna gör just nu, och få en hel massa hjälpstickningsinspiration så vill jag tipsa dig om den här intervjun som publicerades i måndags. Kalle på Järbo Garn har intervjuat - och Anna har svarat och berättat en massa intressanta saker. Hon har ny arbetsgivare i form av Verbum Förlag och som jag skrev tidigare så har hon i gammal hederlig Anna-anda, redan satt igång med ett spännande bokprojekt. Missa inte uppropet om du vill bidra med recept eller annat?

På stick- och designfronten är det lätt att ana att julen står för dörren. För mig som fotar en hel del av mina egna mönster och projekt leder det till en del intressanta situationer när det gäller rekvisitaanskaffning. Jag skrattade åt mig själv när jag skyndade fram längs Stockholms gator och letade efter Järnek i plastform. Hur många gör det egentligen? Till sist hittade jag en särskild plastblommeavdelning (tänk att det finns en sådan!) på NK:s bottenplan, och där kunde jag ställa den avgörande frågan: - Har ni möjligen plastslingor av mistel och järnek? Svaret blev ja - och jag kände mig strålande glad om än lite förbluffad över att det faktiskt gick att få tag i!

Ni ser ett litet smakprov på fotona med järnek, högst upp i inlägget. Mer kommer senare idag...

Sedan har jag stickat lite polkagrisinspirerat också. Detta är stickprover som förhoppningsvis kommer att utvecklas till något större!

Symöte - Ren och lamm!

Hej på er!

Så var det tisdag och dags för symöte. Jag tänkte passa på att visa er lite sådant som jag gjort på sista tiden. Spännande och roliga saker som jag verkligen gläds åt för egen del!

Först ut är den filtruta som jag designat för Järbo Garns mysteriestickning. En mysteriestickning är ett stickmönster som presenteras lite i taget, så att den som stickar inte riktigt vet hur slutresultatet kommer att bli, men liksom kan ana det lite efterhand - som ett slags mysterium helt enkelt.

Min filtruta är den första av sex olika filtrutemönster som tillsammans ska få bilda en härlig julfilt. Filten stickas i Raggi och varje mönster görs i 3 olika färger: Röd, Naturvit och Grå. Lagom till dopparedagen är filten färdig att värma antingen den som stickat - eller någon lycklig mottagare av den.

Min första ruta blev en rustik kreation bestående av tre olika sorters flätor i kombination med muscher. Inspirationen till den hämtade jag från snötäckta fjälltoppar, frostiga granar, renfällar, sportstugor och vintervita vidder i gnistrande sol. Därför fick den heta: Fjällstuga!

(En liten parantes - jag var så himla glad att äntligen kunna få med en ren i bild!:) Jag är så svag för renar - särskilt i juletider, och så hade jag den här fina renen från Bollnäs som stod i hyllan och liksom bara bad om att bli fotad. Det är vad jag kallar vardagsnöjen!)

”Fjällstuga” bjuder på tillfälle att pröva på två olika tekniker: Flätstickning och muscher.

Vill du hänga på vår mysteriestickning? Å, det är inte alls försent! Klicka dig in på Järbo Garns blogg för materiallista och allmän information. Sedan kan du gå vidare till mönstret "Fjällstuga". Känns det svårt med flätor och muscher? Ingen panik - jag har gjort en bildbeskrivning för båda de momenten:)

Imorgon presenteras nästa ruta. Den har min kompis Linda på Järbo Garn designat. Nästa vecka är det min tur igen, så då kommer jag med en ny ruta!

Sedan måste jag få visa er den här lilla gynnaren också:

Hon är ett virkat litet lamm som jag gjort inför en kurs som jag kommer att hålla efter jul. Å, vad roligt det är att göra sådant här! Alltså små, gulliga saker som utmanar när det gäller konstruktion och utformning...

Nu undrar jag nyfiket vad ni har för er på handarbetsfronten? Lämna gärna en länk till ditt syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:

Ett inspirerande upprop och en äppelkaka!

Igår var det söndag på det där sättet som jag gillar allra bäst! Med regndropp utanför fönstret, tystnad i staden och ljus och värme inomhus.

Jag bestämde mig för att jag ville baka en äppelkaka - det ligger rätt årstidsmässigt, att ta tillvara alla dessa fantastiska svenska äpplen från butik och trädgård. Jag visste också att jag ville att min kaka skulle innehålla mandelmassa. För en tid sedan blev jag nämligen bjuden på en liknande kaka och den var så in i vassen god!

Efter en del letande fastnade jag för det här receptet och det är jag glad för. Det blev en härligt rik och saftig kaka med dubbla lager äppelklyftor och riven mandelmassa i smeten. Prova den vet jag!

Sedan har jag fått ett väldigt roligt upprop skickat till mig! Från Anna Braw - ni vet allas vår bästa Kyrkkaffe-Anna, som hon kallade sig när hon jobbade med Kyrkkaffeserien och hjälpstickningsböcker på Libris Förlag.

Anna är ju min fina, goda vän och alltid lika givande samtalspartner och bollplank. Vi lärde känna varandra när jag stickade Femtimmarskoftan för första gången och sedan dess har vi haft mycket roligt ihop. Tänk bara vad mycket gott en liten babykofta kan föra med sig!

Numer jobbar Anna på Verbum och där har hon satt igång ett spännande projekt. Vill du vara med? Ja, såklart du vill - läs bara vad smart och inspirerande detta verkar:

Upprop från Verbum

oktober 2014

Baka med årstiderna

Verbum samlar recept på klimatsmart fika som räcker till många

Jordgubbar och hallon mitt i vintern? Blanka, knallröda äpplen som har rest runt halva jordklotet?

Vi har vant oss vid att kunna få tag på alla färska frukter, bär och grönsaker när som helst. Ofta är långa transporter och mycket bekämpningsmedel förutsättningen för våra vardagsmåltider och fester.

Hur vore det att ta vara på det som finns i närheten och ge också kakor, bullar, pajer, tårtor och bröd en självklar plats i vårt miljöansvar?

Vi på Verbum planerar för inspirationsboken Baka med årstiderna och har redan många underbara recept, men kanske har du ett som är extra bra? En äppelpaj som gör många lyckliga, ett bröd med nässlor i, ett sätt att ta vara på en stor vinbärsskörd, en vinterkaka med rotsaker? Ett tips om hur man kan ersätta långväga råvaror som kokos och mandel med något som odlas här? Eller en metod för att ta hand om squash och pumpor och plommon under några intensiva dagar för att kunna använda dem senare?

 

Vi vet att det finns massor av påhittiga och rationella bakare i Sveriges församlingshemskök och hemmakök. Vi vet också att omsorgen om skapelsen är ständigt närvarande i Svenska kyrkans vardag. Så vi har goda förhoppningar om att du och andra vill vara med och dela med er av recept, tips och inspiration som vi kan sprida till många!

Skicka ditt bidrag senast 1 december 2014 till arstiderna@verbum.se

eller till

Baka med årstiderna

Verbum

Box 22543

104 22 Stockholm