Igår eftermiddag, hemma i matsalen.
Dricker: Mitt favorit-rooiboste (Rättvisemärkt!)
Äter: Kanelbulleskorpor som jag gjort av några bortglömda kanelbullar. Lätt som en plätt och gott så att man nästan svimmar! Receptet hittar du i "Fester med rester".
Gör: Stickar, räknar och skriver nytt koftmönster - har fått ett så roligt uppdrag:)
Egen härd är guld värd.
Å det såg gott ut med kanelbulleskorpor! Jag har aldrig lyckats få några bullar över för att testa att göra såna, det är svårt med 3 barn i huset ;)
SvaraRaderaPå landet: Hi, hi! Det där känner jag igen;) Tror att det är första gången i mannaminne som vi fått bullar över, och det berodde på att vi glömde en bullpåse hemma som vi tagit fram för att ta med på en resa...
SvaraRadera/Maja
Åhhh, har du min favoritservis?! Den har jag önskat hitta i många år. Vet du vad servisen heter?
SvaraRaderaLåter skönt med en stund i ro. Kul att få ett koftprojekt =) Du får gärna kika in hos mig och läsa om mitt projekt.
SvaraRaderaKerstin: Nej man vad roligt, är det din favorit! Jag har ett långsamt projekt som går up på att samla på den. Servisen heter Amanita (en del av det latinska namnet på flugsvamp) och tillverkades av Gefle. Den finns i flera olika färger - röd, blå och gul har jag sett, men det kanske finns någon mer också. Jag har en thekopp, en kaffekopp och en asiett i rött och en mjölkkanna i blått. Det känns alltid så högtidligt att dricka ur de här kopparna!
SvaraRaderaFru W: Ja, att sticka och dricka te i lugn och ro är bland det bästa som finns! Vad spännande att du varit i Tanzania och stickat!
Hälsningar från Maja
Oh, sån rödprickig servis har jag letat länge efter! Var hittar man den?
SvaraRaderaVar rädd om de där kopparna! Jag slog sönder en när vi fotograferade till Påtår. Det var ganska traumatiskt eftersom den var lånad av en som hade ärvt den ... Var hittade du dina?
SvaraRaderaTesse: Den tillverkas inte längre - så man får leta i antikaffärer, på loppis eller Tradera!
SvaraRaderaAnna: Ja, jag försöker allt jag kan att vara rädd om dem! Fy vad jobbigt att slå sönder en gammal ärvd klenod. Det är en sådan där hemsk situation som man kan drömma mardrömmar om;)
Jag hittade mina koppar på en liten loppis här i Arvika. Blev väldigt glad, eftersom jag hade tittat efter det där porslinet länge. Och så köpte jag en gräddkanna på Tradera också.
Hälsningar från Maja