torsdag 14 juni 2012

Laga dillkyckling!



















Jag har storgillat dillkött enda sedan jag var liten! Därför blev jag så glad när jag upptäckte ett alternativt sätt att laga rätten - helt enkelt en något snabbare tappning av den gamla husmansklassikern... Receptet fann jag i en reklamfolder, för ett par år sedan.

Dillkött på kyckling är minst lika gott som det på kött och dessutom kommer jag mig oftare för att laga den här enklare varianten... Nu när landet är fullt av hemodlad dill gör jag dillkycklingen med lite extra stor glädje!

Dillkyckling

4 personer

ca 500 gram lycklinglårfilé
8 dl vatten
2 lagerblad
1 ½ tsk salt
6 hela vitpepparkorn
2 morötter
300 gram blomkål
1 ½ msk maizena
1 dl vispgrädde
2 msk ättiksprit (12%)
1 tsk socker
1 ½ dl grovhackad dill
salt, nymalen vitpeppar

Gör så här:

Koka upp vatten, lagerblad och 1 ½ tsk salt i en stor kastrull. Putsa kycklingen och skär i ca 3 cm stora bitar. Lägg kycklingen i kastrullen. Låt småkoka ca 10 minuter under lock, tills kycklingen är färdig. Ta upp kycklingen och lägg åt sidan. Skala och skär morötterna i grova bitar. Ansa och skär blomkålen i små buketter. Lägg grönsakerna i den varma kycklingbuljongen, börja med morötterna, koka ca 3 minuter, sedan blomkålen i ca 4 minuter. Rör ut majsstärkelsen i ½ dl kallt vatten. Vispa ner den i kastrullen med grönsakerna. Häll i grädden och låt koka 3-5 minuter. Rör då och då. Tillsätt ättika, socker och kyckling. Låt kycklingen bli varm. Ta från värmen och rör ner dillen. Krydda med ½ tsk salt och 1 krm peppar.

Det är väldigt gott att ha i sockerärtor på slutet, om man har sådana i landet!

4 kommentarer:

  1. Mums, nu vattnas det i munnen! Jag får se till att tillaga detta en dag när jag känner att det är ok att fuska med kosten. Nom nom!

    SvaraRadera
  2. Mmmm, så gott! Den där får bli till helgen!
    Hej hopp trav och galopp!

    Nilla

    SvaraRadera
  3. Åh, det här måste jag testa.. Dillkött är nog en av mina absolut favoriträtter, fast jag tror att det är mest såsen jag vill åt. Den kan jag nog nästan äta som godis.. =)

    SvaraRadera
  4. Kul att bli påmind om en gammal favorit. Då min dotter var liten hittade vi ett recept (kanske i Kamratposten?)som liknade det här men kallades Dill-Pippi och blev hennes älsklingsrätt. Hon efterfrågar den ibland fast hon hunnit bli vuxen.
    Tack för en fantastisk blogg som ger inspiration till en husmor i medelåldern som ibland tappar inspiration både i kök och trädgård. Men du ger så många idéer som man "glömt bort att komma ihåg".

    SvaraRadera