Hej Norge!

Under den senaste tiden har många norrmän hittat hit? Det känns förstås hemskt roligt och inte minst har det märkts i mailboxen, där en stor del av de mail och frågor som trillar in har varit på norska...

Därför vill jag nu ta i riktigt från tårna och säga: Hej Norge! Eller varför inte: Heja Norge!

Varmt välkomna ska ni vara, nya som gamla läsare från det vackra landet i väst! På bilderna ovan bär jag en kofta som tillhört min farfar. Han hade sin familj i Rjukan, och bodde där under sin uppväxt. Jag har fortfarande släkt kvar i Rjukan, och en vacker dag ska jag resa dit!

När man som jag, är bosatt i Arvika - ett stenkast från den norska gränsen, så blir grannskapet mellan svenskar och norrmän så tydligt. Det kulturella utbytet är stort! Till exempel genomförs ofta konserter, utställningar och andra former av kulturaktiviteter som samarbeten över gränsen... Förra sommaren när det var stor Stickstämma i Arvika, skedde det i samarbete med organisationen för Norsk husflid (heter det så?) och många av deltagarna kom från Norge. 

I de här trakterna lever också berättelserna från krigsåren vidare. Fortfarande minns folk var norska motståndsmän skidade över gränsen och ännu står stridsvagnshindren kvar i skogarna... Många Arvikabor talar norska som ingenting - och en hel del av de som bor i staden kommer ursprungligen från Norge.

Arvika är sedan gammalt en smältdegel där svensk och norsk kultur blandas lite huller om buller - man vet inte så noga vad som är vad till slut. Det är fantastiskt fint tycker jag!

När jag nu ändå talar om Norge vill jag avsluta med att vinka lite extra till allra bästa Carin i Oslo, som alltid följer och peppar mig! Tack för det snälla du! (Och snart ska jag skriva ett helt inlägg om provlappar och annat som du frågade om!)

Och till svenska stickare vill jag skicka med två tips på norska bloggar som fångat mitt intresse på sista tiden:

Livs Lyst - som ligger bakom "Den stora Koftejakten"! Ett spännande projekt där Liv Sandvik Jakobsen, samlar in mönster och beskrivningar till gamla norska koftor...

Med pinner - en väldigt fin och innehållsrik stickblogg som drivs av duktiga stickerskan Ann Myhre!

Missa inte dem!

Fler tips på norska bloggar som jag borde läsa mottages tacksamt!

Tre färgklickar i ateljén!

1. Jag har testat att sticka med dubbel Fenella. Ibland när jag vill testa ett nytt garn, eller någon ny teknik, stickar jag upp ett miniplagg - istället för provlapp! En liten miniatyrkofta ska det här bli! Med bandkant, precis som många barnplagg har i Frankrike.   Färgen är min favoritnyans och heter "Delicot".

2. En härlig girlang av nya vimplar har fått komma upp på den rutiga väggen i ateljén! Nu har jag rutiga vimplar på en av de blommiga väggarna och blommiga vimplar på den rutiga väggen...

3. Nytt och sött i Manufakturen: Syförkläden i retromönster! Med två rymliga fickor och en specialsydd för saxen... Fint som snus om jag får säga det själv!

Några smörkex och en mugg!

I mitt hem är muggar allvarliga saker! De ska väljas med omsorg och användas med andakt. Av den anledningen står det nästan bara udda muggar i köksskåpet. (Kaffekoppar har jag däremot flera av varje sort, och ganska många sorter...). Några muggar är "mina" andra är någon annans. Alla får använda vilken mugg man vill förstås, men oftast tar man "sin" av bara farten. Och när man använder någon annans, så gör man det med stor respekt, liksom som ett lån. - Kan jag låna din "Modesty Blaise-mugg"? Så kan det låta om morgnarna

Muggarna i skåpet kommer från när och fjärran. Vissa är gamla, andra rätt så nya och en del alldeles väldigt nya. Som min "Mademoiselle Oiseau" mugg. Kanske minns ni att jag lovprisade boken med samma namn, tidigare i år. Karaktären tecknas av formgivaren Lovisa Burfitt, och det lustiga var att porslinet faktiskt kom före boken. Det var på muggar och fat som "Mademoiselle Oiseau" tog gestalt - och sedan blev så uppmärksammad att hon fick en hel bok skriven till sin ära. 

Kanske har jag en liten Mademoiselle Oiseau inom mig - och möjligen är det därför jag varit så fascinerad av berättelsen om henne redan från första stund? Eller så är jag som den lilla flickan som hälsar på Mademoiselle Oiseau om dagarna - fångad av hennes hemlighetsfulla värld och liksom mållös inför det självklara och egensinniga i hennes sätt att leva? Kanske borde vi alla slå vakt om våra inre Mademoiseller lite mer, och omge oss med fler kanariefåglar och färre bekymmer?

I porslinsserien "Mademoiselle Oiseau" ingår tre olika kaffemuggar. Samtliga är fantastiskt fina och fantasifulla. På min står det "Today I´m a Bird" på insidan, och jag tycker det känns fint att ha ett sådant budskap framför ögonen när man dricker morgonkaffet.

Jag tänkte säga något om de franska smörkexen också - Petit Beurre, som de heter. Först och främst att de är goda. Väldigt goda och knaprigt sega i konsistensen!

Och sedan att de är roliga att baka. Väldigt roliga! Jag använder mig av ett fint litet kakmått som följde med receptboken om smörkexen.

Vill du prova att baka? Så här lyder själva grundreceptet:

Franska smörkex (Ca 35 st)

1 1/4 dl strösocker
100 g smör
3/4 dl vatten
3/4 krm salt
4 1/4 dl vetemjöl
1/2 tsk bakpulver

1. Koka upp socker, smör, vatten och salt i en kastrull på svag värme. Stäng av plattan när smöret smält och låt vätskan dra i 20 minuter. Rör ofta.
2. Blanda mjöl och bakpulver i en skål. Tillsätt den avsvalnade vätskan.
3. Blanda ihop smeten. Börja med en träsked och fortsätt sedan för hand tills det blir en slät deg. Den ska hålla ihop men vara ganska lös.
4. Rulla in degen i plastfolie och låt den ligga kallt i minst 3 timmar.
5. Mjöla bakbordet och kavla ut degen tunt.
6. Stansa ut kexen med ett kakmått. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.
7. Grädda i 175 grader i ca 12 minuter tills kakorna är vackert gyllenbruna i kanterna och helst lite ljusare i mitten.
8. Ta ut kakorna och låt kallna på galler.

Sedan kan man smaksätta kexen ytterligare om man vill. Den senaste omgången jag bakade gjorde jag lite kryddig genom att tillsätta någon tesked pepparkakskrydda. Andra goda smaksättningar är kakao och citron. Men kexen är hemskt goda bara som de är också!

Stickning vid hav!

Bildkälla

Om ett par veckor ska jag fara till England på äventyr! Jag var ju där redan förra sommaren - på familjesemester i Lake District. Men i år blir det en annan slags resa - den börjar med stickning vid havet: Närmare bestämt i Brighton där jag ska gå på kurser, träffa likasinnade och botanisera bland garner från hela England. (För att inte tala om hur mycket jag ska promenera vid piren, kolla in Vintage-butiker och fröjdas på alla upptänkliga vis!)

 

Just nu letar jag havsnära inspiration överallt, ett par sailorbyxor är redan inhandlade och så stickar jag på en klänning som snart är klar! Den ska bli lite sådär 1920-talsaktigt sportig och sval, tänker jag mig!

 

Efter Brighton tar jag tåget inåt landet där ett annat äventyr väntar - som också har med garn att göra: Mer om det en annan dag!

 

Jag kommer att dela med mig så mycket jag bara kan av de kommande strapatserna. Hoppas ni vill följa med! Bilder från min vardag hittar ni på Instagram där jag heter majasmanufaktur. Gissar att en hel del av bilderna kommer att dyka upp där under resan.

 

Men än är det som sagt var ett par veckor kvar tills jag reser. Så vi hinner "träffas" här en hel del innan dess! Ville bara förvarna och jubla lite - eftersom resfebern börjar sätta in redan nu...

Symöte - Virkade vågor!

Välkomna hit!

Vi tar allt ett litet symöte, fast det är somrigt och ledigt just nu!

Jag tänkte visa er ett projekt som jag enbart virkar på under somrarna, och som jag av den anledningen arbetat med i flera år - min vågfilt!

När den blir färdig - vete katten - men det är liksom inte det viktigaste. Filten får växa så sakteliga, och en vacker dag kommer den att ligga över mina knän när jag sitter i fåtöljen och kvällstickar..

Att virka vågmönster är nästan lika klassiskt som mormorsrutor. Med den tekniken har man skapat filtar sedan tidernas begynnelse (ja, nästan i alla fall...). Därför är en vågfilt nästan ett måste, för den som är något så när vintage-intresserad;) Vill du prova? Här finns en liten bildbeskrivning av vågmönster, som jag gjort!

Jag virkar min filt i bleka pasteller - vill att den ska se ut som om den redan funnits med i många år. Garnet är en ekologisk bomull från Rowan som jag enfyndade i Örebro för många år sedan.

Bilderna tog jag förra sommaren när jag semestervirkade i en stuga i Vimmerby!

Har ni något somrigt för händer? Lämna gärna en länk till ditt syföreningsinlägg, med hjälp av länkverktyget nedan:

Det bidde ett hårband!

Så här såg min "midsommarkrans" ut i år! Ulliga blommor av mjukt Fenella-garn, som jag monterade på en virkad snodd.

Jag kommer definitivt att använda den här hårprydnaden fler gånger i sommar. Det är det som är så praktiskt med blommor som aldrig vissnar!

Midsommarfägring!

Igår såg jag den vackraste av midsommarstänger! En färgsprakande komposition av olikfärgade rosor och blåklint. Som en explosion av nyanser i oblyg kombination. Härligt och lite uppiggande på något vis...

Som en utveckling av traditionen - livsbejakande och fantasifullt! Sådant gillar jag - liksom rosor!

Hoppas att ni haft en fin midsommarhelg!

Tankar om hav och spetskantade bomullsklänningar!

Här står jag och funderar!

På havet... och på vita spetskantade bomullsklänningar... På tygparasoll som skyddar liljevit hud mot sol - på vågor som slår in över stränder... På olyckliga konstnärshjärtan och omålade tavlor... 

Varför? Jo, jag såg nyss den här filmen... Och för ett par år sedan läste jag också boken!

Kan rekommendera båda - för den som vill veta mer om Marie Kröyers liv och historia. Hennes öde, liksom hennes döttrars, är på många sätt hjärtskärande... Men långtifrån enbart sorgligt. Där finns så mycket kraft, klokhet och begåvning - mitt i alla bekymmer! Och jag tycker att jag lär mig så mycket genom både boken och filmen.

Med det här lilla film- och lästipset vill jag önska er en fin midsommarafton! Njut av blomster och nordiskt sommarljus - medan tid finnes!

(Bilder från filmen: "Balladen om Marie Kröyer")

Körsbärskärlek!

Jag blir så glad av körsbär! Både sådana som man plockar från träd och lägger på somriga muffins eller kokar saft av, och sådana som man virkar, syr eller hittar på tyg, tapeter eller snedremsor.

Vet inte riktigt varför - men så är det!

Så här kommer lite körsbärskärlek från mig till er: Den virkade klasen ska bli en brosch och den som jag sytt var mest ett litet experiment. Får se vart den hamnar...

Symöte - Midsommarblomster!

Välkomna, syföreningsvänner!

 

Jag ville virka blomster - skira, liksom blekta! Som minnen från en svunnen tid, då någon strövade genom sju hagar, för att plocka sju blommor -- som omsorgsfullt skulle gömmas under kudden. Midsommarblomster.

 

Det är något så oändligt vackert och samtidigt så vemodigt med hela den här traditionen. Över blommorna som plockas i hopp och förväntan, men som ohjälpligen vissnar under natten - i värsta fall utan att plockerskan drömt en endaste liten kärleksdröm.

 

Att önska sig en dröm är att göra sig skör och försvarslös. Det sker på vinst och förlust!Kanske är det därför det är så viktigt att vi vågar göra just det?

Mina midsommarblomster är av ull och virkade i det nya vintage-garnet Fenella från Manufakturen. Eftersom garnet finns i 16 olika nyanser är det perfekt till mönsterstickning eller som nu - till blomstervirkning.

Det fina vintage-mönstret hittade jag här! Jag virkade blommorna på virknål 2,5 mm.

Hittills har jag använt mig av färgerna: Chalk (Vit), Limoncello (Gul), Forget-Me-Not (Blå), Baked Cherry (Röd) och Constance Spry (Rosa).

Vad gör du just nu? Virkar, stickar eller kanske broderar? Lämna gärna en länk till ditt syföreningsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:

Trädgårdsläsning!

I sommar planerar jag att flytta på mina odlingsramar och skapa en helt ny köksträdgård i en annat del av trädgården. Jag är trött på skuggande björkar som står för nära och stjäl näring från odlingarna... Det innebär dessvärre att årets odlingsarbete kommer att handla mer om att gräva än att skörda. Men jag hoppas att det betalar sig nästa säsong. Dessutom har jag ju växthuset att glädjas åt!

Inspirationen till min nya odlingsplats hämtar jag dels från den underbart fina lilla köksträdgård som Arvika Kommuns trädgårdsmästare skapade i Stadsparken förra säsongen. Den var uppbyggd i en rundel, med olika små kvarter. När jag såg den gick det upp för mig vad mycket odling en liten yta kan rymma om man utnyttjar utrymmet på ett smart sätt, och också vad vackert det kan bli i en sådan här köksträdgård - om man tänker till lite extra.

Jag hittar också mycket inspiration i alla de fina trädgårdsböcker jag samlat på mig genom åren. En gemensam nämnare för de böcker som jag tycker allra mest om är att de har ett historiskt perspektiv på odling. På bilden syns några av favoriterna...

Fortsättning följer. Lovar att visa hur köksträdgården artar sig, framöver!

Textilt i växthuset!

Igår gjorde jag inte många knop... Dagen ägnades åt välbehövlig vila, efter en vecka fylld av studentfiranden, långa mötesdagar och en hel del arbete med och i Manufakturen.

 

Men lite textilpyssel i växthuset orkade jag med i alla fall! Gjorde en duk till det lilla bordet, och den blev nästan klar. Virkade bara en rundel på fri hand och kompletterade med en enkel bård ytterst.

 

Sedan gjorde jag en sorts snabbtillverkade "tras-vimplar" att hänga i min ljuskrona som behövde piggas upp. Inspirationen till vimplarna fann jag här hos Linda! Tack:)

 

Man river alltså bara smala remsor av tyg och knyter dem runt en krona (som jag gjorde) eller hampasnöre (om man vill ha en lång vimpelgirlang). Toppenbra sätt att göra något fint av små tygrester!

 

Ljuskronan är förresten ett av mina bästa fynd genom tiderna, tror jag. När jag köpte den för en spottstyver, var den invirad i en hemsk plastranka. Antagligen var det därför ingen ville ha den... När jag kom hem virade jag bara av den, och vips hade jag en stilren ljuskrona som går att variera i det oändliga, genom att klä den i tyg, blommor, kvistar eller vad man nu känner för.

 

Nu ska jag ta mig en tur ut till växthuset och virka klart det sista på duken!

 

Ordlös information!

Jag stickar ofta provlappar när jag vill bekanta mig med nya garner, kontrollera stickfasthet, eller prova nya tekniker och mönster. Vissa lappar blir som små konstverk i sig! Som den här - med ett lövmönster som jag föll pladask för... Mycket troligt att löven hamnar på något jag designar framöver.

Lapparna sparas omsorgsfullt för framtida behov och inspiration. Som små universum - fyllda av ordlös information. Ett språk som talas av händer och spänner över tid och rum! Det är det som är det magiska med handarbete...

En rosa-grön röra!

Här kommer några snapshots från mitt växthus! Där växer tomater, jordgubbar, chili och basilika, bougainvillea och pelargonier i en rosa-grön röra!

Jag bredsår basilikan i vida kärl... Det funkar finfint och förra året skördade jag stora mängder hela sommaren.

"Mattan" på golvet består av betongplattor som fungerar som ett slags pussel. Blomsterrankorna kan ansluta till varandra på olika sätt, och beroende på hur man väljer att lägga dem så bildas olika mönster.

Just nu går jag och grunnar på lite textilt pyssel som jag tänker ta mig för i växthuset! Mer om det en annan dag...

Symöte - Plisserat!

Hej, syföreningsvänner - nu är det dags för ett sommarvarmt symöte igen!

Jag har satt igång att sticka en klänning! Ja, ni läste rätt... en klänning! Tanken är att den ska bli färdig inom någon vecka så att jag kan bära den i sommar.

Egentligen har jag varit sugen på det här i flera år. Det vill säga att sticka ett större plagg och att kunna gå klädd helt i något som jag själv skapat med mina händer.

Så fann jag ett mönster i den här tidningen och föll för modellen (i sportig 1920-tals stil) och för möjligheten att få prova på att sticka en plissering. (När jag stickar "för nöjes skull" försöker jag oftast välja mönster där jag får lära mig nya tekniker eller möta nya moment!)

Dessutom kändes det lite lagom överkomligt att sticka en kortare klänningsmodell - en lång kjol tar ju en evinnerlig tid, och då måste man verkligen veta att slutresultatet blir bra... Ett sådant projekt kräver därför mer planering. Den här klänningen satte jag igång med lite spontant och utgick från ett bomullsgarn som fanns i gömmorna.

Nu har jag stickat mig igenom drygt halva klänningen och ikväll tänker jag lägg upp till framstycket!

Att sticka plissering är inte alls svårt! Det påminner en hel del om det som på engelska kallas för "three-needle-bind-off". Man använder en strumpsticka som hjälpsticka när man stickar själva vecken, som också markeras av lyfta maskor och aviga maskor. Vill du veta mer om den här tekniken rekommenderar jag en googling på begreppet "knitted pleats"!

Vad arbetar ni på i dessa ljuva sommartider? Lämna gärna en länk till ditt syföreningsinlägg, med hjälp av länkverktyget nedan:

Högt uppe bland trädkronorna!

Inte bakom spetsgardinerna...

...och inte heller innanför den snirkliga balkongen.

Utan högt uppe bland trädkronorna - där har jag min ateljé! Närmast himlen och med utsikt över Glafsfjorden.

Det är inget annat än fint det!

Så går det till att följa!

Här kommer en liten guide till hur man gör om man vill följa mig och Manufakturen via bloggen, Facebook och Instagram! För många av er är det säkert glasklart - men för vissa kanske det tarvar en förklaring! Det finns ju så många sociala kanaler nuförtiden, så helt enkelt är det inte att hänga med i svängarna...

• Husmorsskolan, är min blogg och liksom själva navet i min verksamhet. Här skriver jag om högt och lågt i en salig blandning. Bloggen är en spegling av mitt liv och arbete, i alla fall delar av det... Du som läser det här inlägget har uppenbarligen redan hittat hit! Därför säger jag tack för att du är här - så roligt att du vill hälsa på här hos mig!
• Majas Manufaktur är min nätbutik, och en annan viktig del av min verksamhet. Manufakturern är en handarbetsbutik med nostalgisk inriktning. Jag direktimporterar garner och sybehör från England, Tyskland och Frankrike. Välkommen in och se dig om!
• Förutom detta så har Husmorsskolan en egen Facebooksida som den som vill kan följa genom att gilla den - där brukar jag flagga lite extra då och då, om jag gör utåtriktade saker som föreläsningar eller kurser. Här gillar du Husmorsskolan och får på så vis info om vad som händer och sker runt bloggen!
• Även Majas Manufaktur har en Facebooksida. Den uppdateras dagligen och här kan du se vad som är nytt i butiken, när jag har kampanjer och erbjudanden eller event, få mönster- och pysseltips och naturligtvis se det handarbete som jag själv har på gång!
• Sedan har jag slutligen ett Instagram-konto. Vill du följa mig så heter jag:  majasmanufaktur. Instagram är en slags bilddagbok där jag skildrar min vardag med hjälp av snapshots - där hamnar alltifrån ateljéarbete, hushållande, resor och stickprojekt till trädgårdarbete och småstadsliv! Mitt Instagram-konto uppdateras oftast fler gånger per dag...

Den här Instagram-bilden tog jag idag efter några timmars arbete i växthuset:

 

Och har du lust att gå på en liten "rundtur" i min ateljé, så finns ett filmklipp från Instagram nedan, som jag spelade in i kvällningen för ett par dagar sedan...

Inlägg av Majas Manufaktur.

 

Slutligen hoppas jag att detta bringade lite klarhet i både det ena och andra!