Laga mjölkstuvade makaroner!

Måndag igen. Jag tänkte börja veckan med någonting så vardagligt som mjölkstuvade makaroner - en riktig husmorssklassiker! Någon som vet när den här rätten började lagas i Sverige? 40-50-tal?

Det finns flera sätt att stuva makaroner. Men så här brukar jag göra:

Stuvade makaroner

4 portioner

1 liter mjölk
5 dl makaroner
1/2 tsk salt

Koka upp mjölken. Tillsätt makaroner och salt. Låt koka på svag värme i ca 25 minuter. Rör om i grytan då och då. Runda eventuellt av med lite nymalen svartpeppar.

Servera med exempelvis falukorv, köttbullar eller stekt fläsk.

Smaklig måltid!

Brodera en gul liten fågel!

I natt vakade jag över lillan som hade feber och hosta. Eftersom jag inte själv hade någon ro att sova, utan ville finnas till hands så länge febern var hög var jag tvungen att sysselsätta mig med något. Så jag sydde klart den här gula fågeln som jag påbörjade häromdagen. Fåglar är speciella. De bär så mycket symbolik - frihet, oberoende, men också ensamhetens vemod. En liten fågel på en kvist kan föra tankarna till bekymmerslösa sommardagar, men likväl påminna om den lillas utsatthet.

Jag fann en samling underbara korsstygnsmönster på Martha Stewarts hemsida. Djur, vardagsföremål och ett alfabet. Alla är de enfärgade och så vackert formgivna. Jag förstod med en gång när jag såg dem att dessa måste jag sy! Och först ut blev den här fågeln. Jag gjorde den ockragul, precis som orginalet. Det här att motivet är enfärgat är både härligt för att det går så lätt - bara sy och sy med samma färg, men också för att det ger en sådan tyngd åt bilden. Ja, jag blir faktiskt lite tagen av den här fågeln. Den talar till mig:)

Inspirerad av förlagan monterade jag broderiet i en "sybåge", alltså en sådan som man egentligen använder för att spänna väven medan man syr. Jag brukar köpa sådana så fort jag springer på dem på loppis, för jag tycker att de är så vackra. Naturligtvis praktiska när man broderar också! Men nu får en av dem bli ram till den gula fågeln. Jag tycker att det blev fint! Väldigt lätt att göra monteringen också!

Jag hade ingen riktig broderväv hemma så jag sydde på en spillbit linnetyg från Klässbols linneväveri. Egentligen ingen höjdare eftersom tyget är lite för glest och också lite ojämnt i trådarna. Men när jag blir inspirerad att göra något orkar jag sällan vänta på att rätt material anförskaffas. Jag sätter igång med det som finns i närheten... Faktum är det inte längre går att köpa broderväv i Arvika. Finns inte i någon av våra affärer. Väldigt synd. Men nu har min snälla mamma skaffat ny väv till mig, så nästa projekt kommer jag att sy på fin aidaväv! Jag har några riktigt roliga idéer för vad jag ska göra av de andra motiven jag planerat att sy. Är väldigt sugen på att sätta igång:) Så fortsättning följer...

Hoppas att ni får en bra helg! Själv är jag glad för att lillan är lite bättre, för att vi har det så lugnt och stillsamt tillsammans och för att snälla familjemedlemmar ringer och visar omsorg om oss!

Syslöjdsnostalgi!

Jag återfann min gymnastikpåse för en tid sedan. Den låg undanstoppad i en kartong och väntade på att bli upptäckt. Röd med vita fåglar... Precis så som jag lämnade den. Fågeltyget som den är sydd av var vanligt när jag var liten. I slöjdsalens tygförråd fanns det i en massa olika färgställningar. Jag tycker så mycket om det! Har letat efter det på senare år, men utan framgång. Och så från ingenstans dök "jympapåsen" upp och jag fick återse det fina tyget.

Att sy sin egen gymnastikpåse var en av de första sakerna man fick göra på slöjden. Så fort man lärt sig manövrera en symaskin, närmare bestämt. Jag minns att vi fick ta "symaskins-körkort". För att få ett sådant skulle man klara av att sy vissa former på ett papper och visa att man kunde ställa in både raksöm och zickzack.

När så påsen var färdigsydd fick vi skriva vårt namn med textilpenna på ett bomullsband som skulle sys fast på påsen. Sedan träddes ett band genom dragskon och så skulle det sys ihop förhand. Lite rörande att se de där små stygnen... Jag minns att vår fröken förklarade hur vi skulle foga ihop banden så att det skulle bli riktigt hållbart. Och lite lagom motvilligt gjorde jag som hon sa...



Någonstans i bakhuvudet sitter de - alla de där genomgångarna och förmaningarna. Ja, jag lärde mig nog faktiskt en hel del! Sådant som jag har glädje av än idag. Glädje kommer jag också ha av den fina fågelpåsen! Hädanefter tänker jag använda den som handarbetsförvaring.

En annan gång ska jag visa er min slöjdpåse - för en sådan gjorde man ju också! Vet att den ska ligga någonstans i gömmorna i mitt föräldrahem. Om jag inte minns fel ligger det dessutom ett oavslutat alster i den(!) Det måste väl ändå vara rekord i att inte göra klart ett påbörjat projekt på väldigt lång tid?

Men vem vet;) Jag kanske avslutar det en vacker dag...

Har ni några syslöjdsminnen att dela med er av?

Fixa en fin fönsterskärm!

Bor man centralt som vi gör, är det välbehövligt med lite insynsskydd. Den här "spets-skärmen" står i vårt finrum och fyller just en sådan funktion. Jag fixade den för något år sedan. Den fina träramen fick jag av mamma. Hon hade fyndat den på auktion för många år sedan. Från början satt en annan spets uppspänd på ramen, men den hade förstörts av tidens tand och hängde i trasor.

På Ikea fann jag klassiska spetsgardiner (tror de fortfarande säljer dem?). Köpte ett par till fönstret och ytterligare ett par som jag använde till att klä ramen med spets. Mycket enkelt - bara att klippa till en passande bit och fästa med häftstift på baksidan. Tycker att det är så tjusigt att det är samma spetsmönster på skärmen som på gardinerna.

Vill man göra en liknande skärm är det ju relativt enkelt att själv snickra ihop en ram av tunna lister och sedan måla eller lacka den!

Två länktips till dig som vill konstruera egna stickmönster!

Bara två små länktips apropå det där med att konstruera egna stickmönster... Ämnet berördes ju under gårdagens symöte.

Hos "Little Cotton Rabbits" fann jag de här fina och praktiska anteckningsbladen. Perfekt när man vill föra anteckningar under arbetets gång! Och av läsaren Elisabet fick jag tips om den här sidan där man kan laborera med egna motiv för mönsterstickning. Tack för det tipset!

Min lilla smocktunika är färdigstickad och ligger just nu och torkar efter blockning. Ska bli så spännande att se den färdig imorgon... Sedan ska jag sätta igång med att skriva ner mönstret!

God kväll!

Bjud på citrus-savarin!

I helgen gjorde jag ett eget försök att baka savarin. Ni vet, jag skrev ju om att jag stött på savarin-recept i flera av mina gamla kokböcker. Här kan ni läsa det inlägget som bl.a. tar upp historiken bakom kakan.

Jag ville komponera en kaka med modern smaksättning men i klassisk skrud. Egentligen består ju savarin av en kaka som görs på jäst, men jag fuskade och utgick från en vanlig sockerkaka. Det går precis lika bra! Så här blev resultatet:



Husmorsskolans Citrus-Savarin

Sockerkaka

50 gram smör eller margarin
1 dl mjölk
2 ägg
2 dl socker
3 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver

Ugn: 175%

Smörj och bröa en hålform. Smält fettet och häll i mjölken. Vispa ägg och socker pösigt med en elvisp. Tillsätt den varma mjölken med fettet. Rör till sist ner mjölet blandat med bakpulver. Häll smeten i formen. Grädda i nedre delen av ugnen 35-40 minuter.

Lime-kesella

1 dl kesella
rivet skal och pressad saft av 1 lime
2 tsk florsocker

Saft

3-4 dl citronsaft
(eventuellt 0,5-1 dl citronlikör)

Frukt

1 burk konserverade mandarinklyftor

Baka sockerkakan, stjälp upp den och låt svalna. Lägg tillbaka sockerkakan i formen och häll saften över. Låt dra i några timmar.

Blanda samman ingredienserna till lime-kesellan. Stjälp upp kakan på serveringsfatet och spritsa på kesellan. Dekorera med frukten.



Både att dekorera med sprits och den konserverade frukten känns lite lagom retro. Jag gillar det! Roligt att göra sådana här tårtlika kakor:) Sockerkaksreceptet lämpar sig väldigt väl ändamålet, eftersom kakan blir hög och fin och håller ihop väl.

Det här var definitivt inte sista gången jag bakade savarin. Jag tycker bakverket förtjänar att lyftas fram i ljuset igen! Vill också tipsa om att detta är ett perfekt sätt att förgylla en sockerkaka som antingen misslyckats - alltså blivit torr, eller en kaka som stått några dagar för länge.

Citrus-savarinen är mitt bidrag till den här månadens bakutmaning hos Söta Saker - där temat är: Nygammalt.

Ha en fin eftermiddag!

Symöte - Konstruera stickmönster!

Välkomna hit!

Vad härligt med symötestisdag igen. Roligt att ni tittar in här - både medlemmar och övriga läsare!

Idag tänkte jag berätta om ett projekt som jag inledde den här helgen. Jag håller på att konstruera ett eget stickmönster. Det första som jag gör helt från scratch ur eget huvud. Jag vet egentligen inte så mycket om hur man gör, men jag gör det ändå;) Så lär jag mig under tiden. Det lilla jag faktiskt vet har jag snappat upp i stickböcker som jag läst och genom att konsultera min svärmor (som förövrigt är en mästare på att komponera egna mönster!).

Vad man än ska skapa, (musik, bilder, texter, kläder o.s.v.) så är den viktigt att man har en idé att utgå ifrån. Alltså någonstans att börja... Det här var mina utgångspunkter:

• barnplagg - väst/tunika
• enkelt att sticka - men ser avancerat ut
• små detaljer som förgyller
• vintage-känsla
• "fusksmock"

Jag bestämde mig för att sticka plagget av mitt favoritgarn "Drops - Merino Extra Fine". Det är så mjukt och skönt och alldeles lagom värmande för kyliga vårdagar. Nyansen jag valde är rosa med en särsklid lyster som jag fascinerats så när jag stickat. Jag ville också få tillfälle att utforska en spännande teknik som jag hittade en beskrivning av i en gammal handarbetsbok för en tid sedan. Man kan säga att det är en slags "fusksmock". Kommer att berätta mer om den otroligt fiffiga tekniken en annan dag.

Min tanke var att jag med hjälp av smocken kan forma ett plagg som förövrigt stickas i raka stycken. Och hittills verkar det lyckas! Det blir faktiskt precis som jag föreställt mig. Väst-tunikan stickas i två stycken. Den enda sömnaden som krävs är efteråt är axelsömmarna. Och så blir det knäppen i sidorna.

När jag arbetade med mönstret gick det till ungefär så här: Till min hjälp hade jag papper och penna, måttband och boken "400 knitting stitches". För att träffa rätt när det gäller storlek så utgick jag från den här praktiska tabellen. Jag kontrollmätte genom att jämföra måtten med min dotters kläder och naturligtvis också "live" på min dotter. Med hjälp av storlekstabellen som jag fann på nätet kan man sedan räkna om mönstret till andra storlekar.

För att kunna göra beräkningar är det viktigt att sticka provlappar med de olika tekniker som man tänker använda sig av i plagget. Sedan mäter man provlapparna och räknar ut hur många maskor/varv som krävs för ett visst mått. T.ex: Om jag vet att 28 maskor är 10 centimeter kan jag räkna mig till att det går åt 2,8 maskor för att sticka 1 cm. För att få ut ett mått på 35 centimeter räknar jag så här: 2,8*35= 98 maskor





Nu återstår det bara att sticka klart det sista på bakstycket och montera tunikan. Sedan ska jag skriva ner mönstret ordentligt, och provsticka några versioner till i andra färgställningar. Om de blir lyckade kommer jag också att räkna om mönstret till några fler storlekar. Sedan är min tanke att mönstret ska finnas tillgängligt för er alla! Kommer nog att be om hjälp med lite provstickning av någon/några frivilliga innan jag lägger ut det slutgiltigt. Någon som är intresserad? Återkommer till det när det är dags...

Det här mönsterkonstruerandet var så roligt att jag är rädd att det inte blir mitt sista mönster;) Funderar redan på vad jag ska hitta på härnäst...

Hur går det för er? Nu är jag nyfiken på era alster... Lämna er länk i länkverktyget nedan så hälsar vi på hos varandra och låter oss inspireras! (Kom ihåg att lämna URL till det specifika inlägget, alltså inte bara bloggens hem-URL!)

Renare städning!

Inte ska man väl börja veckan med en moralkaka? Nej, det vore inte konstruktivt... Det är bara det att jag inte kan låta bli att dela med mig av ett dräpande citat som jag läste på en amerikansk blogg i förra veckan. Och risken finns att fler än jag känner sig träffade... Äh, jag chansar på att ni klarar av det;) Det kanske bara är jag som känner igen mig? Och förresten bättre att få det gjort nu, än att spara det till senare i veckan. Jag lovar att skriva om trevligare saker i veckans kommande inlägg. Som t.ex. savriner, egendesignade stickmönster och gamla skåp med hyllremsor i!

Så här löd citatet:

"You have to remenber that what you clean with needs to be cleaner than the thing you´re cleaning!"

Ja, än sen då, tänker kanske någon? Det är väl klart att det är så, och det är väl ingen nyhet... Ja, det borde ju vara en självklarhet. Det håller jag med om! Men om jag nagelfar mitt eget samvete så visst händer det att jag torkar av bänkytor med halvsura disktrasor, dammar hyllor med dammfyllda dammtrasor, eller putsar fönster med smutsiga putstrasor.... För att inte tala om när jag skurar golvet med skurvatten som borde bytas, eller dammsuger golvet med full dammsugarpåse... Visst händer det!

Varför gör man sådant? Förmodligen av någon slags underlig lathet i kombination med sparsamhet. Resonemang som inte tål någon närmare granskning. Men här bjuder jag på en autentisk inre dialog som utspelade sig i mitt huvud förra helgen:

- Nog kan väl den här dammsugarpåsen räcka ett tag till! Det är ju så krångligt att byta... Och tänk om jag tar den sista påsen i skåpet... då måste jag anteckna sorten på en lapp som jag sedan kommer att glömma när jag går till affären... och så kommer det ta jättelångtid innan vi har påsar hemma igen. Nej, den här får allt hänga med ett tag till!

Inget jag är stolt över, men så tänker jag ibland. Och så läste jag det där träffande citatet tillsammans med en massa fina tips på hur man kunde bli bättre på det "rena städandet". Som t.ex. att bunkra upp med mycket städmateriel hemma. Många trasor i skåpet gör det lättare att byta (både rent praktiskt och psykologiskt). Och det gäller ju även dammsugarpåsar;)

Jag blev också väldigt inspirerad av alla smarta tips som ni läsare bjöd på i kommentarerna under inlägget om stickade "Makeup-pads". Det handlade ganska mycket om vilka material som lämpar sig bra om man själv vill sticka disk-/dammtrasor. Flera av er tipsade om lingarn (linet torkar snabbt) och bambugarn (som också torkar snabbt och dessutom har antiseptiska egenskaper naturligt).

Det tipsades också om de disktrasor i bambuviskos som Ica börjat sälja. De tillverkas av Ekelunds väveri och håller hur länge som helst. Bara att tvätta i maskin/eller koka när de är smutsiga. Att ersätta engångsprodukter med varaktiga alternativ är ju inte bara bra för vår hemmiljö utan också för miljön i stort!

Sist av allt vill jag som vanligt tipsa om "Cath Kidstons" underbara "Kitchen Cleaner" - mitt favoritstädtillbehör! Ni ser den söta sprayflaskan på bilden ovan. Regöringsmedlet är ekologsikt med en doft som kallas för "cotton fresh". Sådana där små detaljer gör ju städandet lite mer glamoröst och det tackar jag inte nej till;)

Hädanefter ska jag bli bättre på att städa "rent". Städning i sig blir ju faktiskt ganska poänglöst annars;)

Önskar er en fin veckostart!

Sticka en rosa vår-väst!

När våren nalkas längtar jag efter ljusa, lätta färger. De blekt milda nyanserna som minner om vårens första blomsterknoppar. Puderrosa är en sådan...

Därför var jag inte sen att sätta stickorna i den härligt robusta, rätstickade västen som jag fann bland mönstren i Drops vår/sommar-kollektion. Den stickas på rundticka nr. 12 och tar ungefär en kväll att förfärdiga om man har lite stickvana i händerna. Väldigt roligt att en sådan fin väst kräver så lite ansträngning. Och häftigt att man kan "utöka" sin garderob bara genom att sticka sig igenom en enda kväll...

Mönster: Rätstickad Drops väst i Polaris

Garn: Drops Polaris i färgen 09 (ljus pudderrrosa)

Storlek: Medium

Den "glada galgen" virkade jag förra året. Här kan du läsa mer om den!

Trevlig lördag!

Baka en savarin!

Eftersom det är sockerkakstema i min spalt i "Minnenas Journal" den här månaden tänkte jag tipsa om ett annat spännande, närbesläktat bakverk:

En savarin är en fransk kaka som fått sitt namn efter den franske kocken Brillat-Savarin. Savarinen består egentligen av en jäsdeg som gräddas i en form med stort hål i mitten (savarinform). Men man kan lika gärna utgå från en vanlig sockerkaka. Efter gräddningen ska kakan dränkas in med fruktsaft, vin eller likör. Sedan får den stå och dra åt sig lagen några timmar. Vid serveringen fyller man hålet i kakan med frukt eller bär, vispad grädde eller glass.

Savarin är ett bra alternativ till gräddtårta, eller en extra festlig variant av sockerkaka!

Tack vare att man dränker in kakan med fruktsaft blir den saftig och tar smak av saften. Därför är savarinen ett fint sätt att ta tillvara/piffa upp en torr sockerkaka. Förresten, man behöver inte ens ha en hel sockerkaka för att göra detta. Varför inte servera en sockerkaksskiva dränkt med lag, toppad med frukt eller bär och en klick vipsgrädde eller glass ovanpå? Det är ju ett ett ypperligt sätt att använda en kaka som blivit några dagar gammal.

Ja, en savarin går att variera i all oändlighet när det gäller smaksättning och dekoration. Ville tipsa er om bakverket eftersom det verkar så enkelt och gott! Har själv inte stött på det tidigare. Det var i förra veckan som jag plötsligt fann savarinrecept i flera av de äldre kokböckerna i min samling. Verkar ha varit väldigt i ropet på 40, 50-talet! Med tanke på det borde det vara dags för en hejdundrande savarin-renässans nu!

Jag tänker i alla fall utforska savarinens möjligheter framöver. Återkommer naturligtvis med bilder och en rapport så fort jag provat...

Sticka till toalettbordet!

Har ni tänkt på hur vackert det är med färgen aprikos?

Det har i alla fall jag. Kom på det i veckan när jag stickade några små "makeup-pads" från Drops vår/sommar-kollektion. Konstigt, eftersom jag inte alls kände mig särskilt entusiastisk när jag såg garnet i affären... Jag hade fastnat för det enkla mönstret tidigare i vintras. Frågade då om expediten kunde ta hem några nystan av den garnkvalitéen, i de föreslagna färgerna - för det såg ju så vackert ut på mönsterbilden. Och så stod jag där med ett aprikost nystan i min hand och undrade vad jag skulle med det till? Jag hade liksom aldrig tänkt att den färgen skulle kunna vara något för mig;)

Men så gick jag hem och stickade och ju mer jag såg garnet desto mer gillade jag färgen. Och när nystanet var slut hade jag fått ännu en favoritfärg:) Kanske för att den aprikosa nyansen påminner mig om att våren snart är här! De tre färgerna kompletterar varandra så fint också...

Att sticka de här små lapparna är något av de enklaste man kan göra i stickväg. Bara rätstickning fram och tillbaka... En utmärkt utmaning för en nybörjare, och ett väldigt lättvindigt projekt för en stickveteran. Bomullsgarnet är härligt att sticka med och ger en fin slutprodukt - mjukt och fylligt på en och samma gång. Har därför fortsatt att sticka tvättlappar av samma garn:)

Mönster: Drops "Makeup-pads"

Garn: Paris från Drops i färgerna: nr 17 (naturvit), nr 27 (persika), nr 58 (puderrosa)

Jag tycker om att sticka detaljer till hemmet. Det är nästan lika roligt som att sticka kläder. "Makeup-padsen" ska jag ha på kommoden som står i vår sängkammare. Där står också den fina gamla tvättservisen som jag hittade i en antikaffär förra året. En annan dag ska jag ta en bild på hur det hela ser ut!

Ha en fin dag!

Ordning på kryddorna!

Den som tycker om att baka och laga mat samlar snabbt på sig en uppsjö av kryddor. Tyvärr är inte alla burkar lika vackra som de som står i hyllan i vårt matrum. Där finns bland annat burkar ur serien "Arom" av Marianne Westmans. De två ljusgula kryddburkarna köpte jag för några år sedan i en makalös matbutik i Rom.

De vanliga "brukskryddorna" bor i mitt skafferi. "De" trivs bra i mörkret där. Jag förvarar dem i små plastlådor. Papperpåsarna står i bokstavsordning. Det är helt enkelt det enda sättet jag kommer på som gör det möjligt att överblicka vad som finns hemma. Annars tar det inte lång stund innan jag står där med tre oöppnade påsar kardemumma och noll påsar bikarbonat;)

På glasburkarnas lock sitter etiketter som talar om vilken krydda det är frågan om. Då behöver jag bara ta ut en "plastback" i taget och ögna igenom etiketterna tills jag hittar rätt. Annars måste man ju lyfta på varenda burk och se vad som står på de ordinarie etiketterna. Det här med att märka locken är ett riktigt bra husmorstips som jag fick av en kurskamrat när jag läste till lärare. Har gjort så sedan dess...

Har ni några bra "kryddförvaringstips"?

En annan dag får ni se mer av mitt skafferi! Ha en fin onsdag!

Garnvinnaren utsedd!

Nu har jag utsett en vinnare av det fina garnet från Wincentgarner! Det skedde med hjälp av "random number generator". Tio härvor av "Rowan Summer Tweed" går till...

... Ann-Marie som står bakom bloggen "Min hylla". Stort grattis till dig, Ann-Marie! Ser fram mot att få ta del av vad det blir av garnet, förhoppningsvis under kommande symöten:)

Ann-Marie: Skicka mig ett mail med din adress så ska jag posta garnet till dig så snart som möjligt!

Den tjusiga garnkorgen som jag kommer att använda som "garnsponsor-symbol" har finaste Johanna Nolgård bidragit med. Fler av hennes illustrationer kommer att dyka upp här på bloggen framöver. Tack Johanna! Jag är så glad för det!

1000 tack till alla er som bidrog till den goda stämningen under dagens symöte! Att hälsa på hos er är så roligt och inspirerande! Vill också tack Wincentgarner för att ni sponsrade syföreningen!

Godnatt önskar jag er alla!

Symöte - Sticka en kanin och utlottning av garn!

Varmt välkomna! Det har blivit dags för tisdagsmöte i Husmorsskolans Nya Syförening. Roligt att du tittar in! Idag har vi fått fin-främmande här... Det är den lilla kaninflickan "Flopsy" som hälsar på. Tillåt mig presentera henne lite närmare:

Mönster: Knitted Bunny (av Debbie Bliss)

Garn: Rester av ett exklusivt silkesgarn, minns tyvärr inte fabrikatet... Tror att någon typ av tunn alpaca eller baby-merinoull skulle göra sig bra.

Ni som följer Husmorsskolan vet att jag är svag för det mesta som är engelskt - litteratur, musik, arkitektur, natur, film, poesi, kultur, historia, garn... Hädanefter bör också engelska kaniner inkluderas i den uppräkningen!

Den senaste tiden har "Stora sagoboken om Pelle Kanin" (av Beatrix Potter) gått varm som godnattsaga i vårt hus. Vet inte vem av oss som tycker mest om den;) Att vi utforskat boken tillsammans, jag och min dotter, har nog gjort det hela ännu finare. De här sagorna var nämligen nya för mig också, jag läste dem inte som liten. Däremot har jag ju under många år beundrat Beatrix Potters illustrationer och sett den underbara filmen om hennes liv. Känns jätteroligt att äntligen få läsa hennes sagor också!

En av sagorna i boken heter "Flopsys ungar". När jag fann det här bedårande kaninmönstret insåg jag snart att det skulle kunna bli en bra "Flopsy" med blå klänning och allt, precis som i sagan. Så nu har min dotter sin egen "Flopsy" av mjukaste silkesgarn. Det var ögonblicklig kärlek mellan de två;) Naturligtvis till min stora glädje! Det finns inget roligare än att göra själv och ge till någon man tycker om...

"Flopsy" var relativt enkel att sticka. Mosstickning tar ju lite extra tid, men det är det värt eftersom den ulliga strukturen gör henne lite extra kaninlik. Det var också lite pilligt att sy ihop sömmarna och ordna med stoppningen, men mest av allt var det roligt. Om någon vill sticka kaninen bör man tänka på att inte stoppa henne för mycket! Då blir den lilla klänningen trång. Jag följde förövrigt mönstret precis förutom att jag virkade kanterna på klänningen istället för att sticka (tyckte det var smidigare) och så ersatte jag hjärtbrodyren med ett litet korsstygnsmönster.

Jag rekommenderar det här projektet för alla som har den minsta intresse av att sticka mjuka djur! Det var så roligt. Ett bra sätt att använda restgarner också. Eftersom hon är så liten går det ju åt mindre än 50 gram av varje färg...

Rowan Summer Tweed - Färgen "Swirl".

Och så till veckans trevliga nyhet: Idag sätter jag igång det nya syföreningsinslaget, Garnsponsorer! Här kan ni läsa mer om min tanke med det...

Först ut som sponsor är "Wincentgarner" som haft vänligheten att skänka syföreningen tio härvor av garnet Rowan Summer Tweed i färgen "swirl". En lycklig vinnare av detta garn kommer att koras bland de medlemmar i syföreningen som deltar med en länk i dagens länklista. Vinnaren utses med hjälp av "random number generator". (Det är fritt fram att lämna länkar till midnatt då jag stänger länkverktyget.) Min tanke med att inte dela de tio härvorna i mindre "andelar" är att tio härvor faktiskt räcker till en hel tröja och det känns roligt att ge någon av er möjligheten att sticka ett större projekt. Garnet räcker till exempel till modellen "Hunter" på bilden ovan. Det mönstret finns att ladda ner gratis på Rowans hemsida. Mer mönsterinspiration kan man finna hos "Wincentgarner". Hälsa gärna på i deras nätbutik, och botanisera bland alla vackra Rowan-garner och mönsterböcker! Där finner ni också mönstren i svensk översättning för den som tycker att det är svårt att sticka efter engelsk beskrivning.

Nu kan jag inte vänta längre på att se vad ni haft för er i veckan! Ska bli så spännande! Lämna en länk genom att fylla i inläggets URL i länkverktyget nedan:

Pelargonprakt!

Jag köper sällan färdigsydda gardiner. Våra gamla fönster följer inga standardmått och den höga takhöjden gör att det går åt mycket längd... Därför syr jag oftast de gardiner jag behöver. Eller knåpar ihop något av sådant som redan finns i gömmorna.

Men när jag snubblade över de här pelargonmönstrade hissgardinerna blev jag tvungen att göra ett avsteg från den vanan. Kunde inte motstå dem. Tycker de är helt ljuvliga! Det gröna och det röda i mönstret gör sig så fint tillsammans med kökets blekgrå inredning. Dessutom känns nya köksgardiner som ett bra sätt att hjälpa våren på traven...

Det är fiffigt med den här typen av gammaldags hissgardiner. Man kan välja hur mycket ljus man vill släppa in, genom att rulla upp dem mer eller mindre. För att få "rullen" snygg är det nästan ett måste att rulla den runt en rund trästav som ger stadga. Vi hade ingen rundstav hemma så jag tog en kraftig bambustav som egentligen är tänkt som växtstöd i trädgården. Det funkade bra.

Damen i gardinbutiken visade mig hur man fixar "rullen" så att avigan inte hamnar utåt: Dubbelvik den nedre delen av gardinen med avigan inåt. När du sedan rullar upp den hamnar rätan utåt! Smart tips, tyckte jag och gjorde precis så när jag ordnade mina gardiner.

Sådana här hissgardiner är ju enkla att sy om man har något fint tyg i gömmorna. Man behöver en kappa (i fönstrets bredd) med kanal upptill. Kappan bör täcka drygt hälften av fönstrets höjd. För knytningen behövs två band av önskad längd som läggs över stången och sedan används för att binda upp rullen. Det finns ju också mer avancerade varianter med hissanordningar och annat fäste upptill (de hängs intill väggen och inte i gardinstång), men jag tycker att det här var en enkel och fin modell.

I väntan på att mina sticklingar ska ta sig får gardinerna stå för blomningen! Ha en fin "Alla hjärtans dag"!

Utforska rekorderliga recepthäften!

I fredags lades tre små trevliga bakhäften till min receptsamling:

• Modern bakning - Marabous handbok i bakpulverbak (Nionde upplag. 1948)
• Tårtor, scones, kringlor, kransar kex och andra goda bekverk ni kan göra själv. (Utgiven av Kooperativa Förbundet)
• Hembakning - Råd och recept med Mazetti bakpulver (Utgiven 1944)

Det gemensamma för dem är att de ursprungligen är reklamhäften för olika bakpulverfabrikat. Genom böckerna skulle husmödrar i sverige få lära sig konsten att baka med bakpulver!

Så här vackra är pärmarnas baksidor! Färgglad reklam för Marabou, Rekord och Mazetti. På Mazetti-bilden syns också de berömda "ögonen", en av sveriges mest kända varumärkessymboler.





Böckerna är fulla av härliga bilder, spännande recept och pedagogiska förklaringar. Ska bli spännande att botanisera bland recepten framöver! På första sidan i Modern Bakning står det så här i kursiv stil:

"Alla recept i denna handbok är omsorgsfullt utexperimenterade och provbakade. De är utarbetade av examinerade skolkökslärarinnor."

Känns mycket betryggande. Mer kvalitetsmärkt än så kan väl en receptsamling knappast bli;) Berättar mer om böckerna så snart jag provbakat något av recepten!

Baka en rosa vanilj-dröm!

Förra söndagen var det ju som bekant sockerkakskalas här på Husmorsskolan! Under den dagen kom det in många bra sockerkaksrecept och råd angående hur man lyckas med en sockerkaka. Pia bidrog med det fina tipset om att göra en vanlig sats sockerkakssmet och sedan fördela den i två formar - en liten och en stor. Hon hade alltid själv gjort så, när hon bakat med barn och barnbarn. Det är ju mysigt för den lilla att göra sin egen miniatyr-kaka samtidigt som det är roligt att baka tillsammans!

Jag har två äldre sockerkaksformar (båda är fyndade på loppis för småsummor) av typen med ett "rör" i mitten. En liten och en stor. Därför passade det så bra att ställa till med ett sådant här sockerkaksbak igår när jag var ensam hemma med min dotter som inte kunde gå till dagis eftersom hon var lite krasslig. Tillsammans uppfann vi en rosa vanilj-sockerkaka!



Att smörja och bröa formen noggrannt är viktigt om man vill lyckas med kakan. (Det erfor jag senast själv för någon vecka sedan när jag i brådskan hade slarvat lite och fick en trasig sockerkaka som resultat...) Allra bäst yta får man genom att smörja formen med fett i fast form. Då fastnar ströbrödet (eller vad man nu använder) lättare än om man smörjer med flytande fett.

Men när jag ska smörja en "snirklig" form, alltså en form med mönster och struktur fördedrar jag ändå att använda smält smör och pensla ut det jämnt i formen. Då kommer jag åt de skrymslen och vrår som annars är svåra att lyckas med.

Apropå att bröa: Har man inte ströbröd hemma går det fint att ersätta det med mjöl, kokos, mannagryn eller havregryn!



Här kommer receptet. Det är en enkel variation på ett grundläggande sockerkaksrecept. Istället för mjölk eller vatten använde vi ekologisk naturell yoghurt. Inbillar mig att det gjorde kakan lite extra saftig... Jag smaksatte kakan med min nya favorit - det ekologiska vaniljpulvret. En gnutta röd karamellfärg tillsattes på lillans begäran. Hon ville ha en "rosa kaka". Förresten, vem vill inte det? Karamellfärgen är tydligast när smeten fortfarande är smet, men kan faktiskt anas även efter gräddning. En annan variant är att ha i hallonsylt. Det ger också en lätt rosa smet och fungerar ju även som smaksättning!

Husmorsskolans rosa vaniljdröm

2 ägg
2 dl strösocker
2 3/4 dl mjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk ekologiskt vaniljpulver (alternativit 2 tsk vaniljsocker)
1 dl ekologisk naturell yoghurt
50 gram smör
(några droppar röd karamellfärg)

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Smörj och bröa formen.
3. Vispa ägg och socker poröst.
4. Blanda alla torra ingredienser: mjöl, bakpulver och vaniljpulver i en skål.
5. Rör ner mjölblandningen i äggsmeten.
6. Smält smöret. Rör ner smör och yoghurt i smeten.
7. Avsluta med att droppa lite karamellfärg i smeten och rör ut.
8. Häll upp i formen och grädda i nedre delen av ugnen i ca 40 minuter (175 grader).

(När man gör en liten och en stor kaka måste den lilla kakan tas ut för den stora! Håll ett öga på den och känn efter med sticka när du tror att den är färdig. Vår stod inne i ca 30 minuter.)

En sådan tur att jag har två liknande glasfat på fot - ett litet och ett stort!

Och så lite strössel som kronan på verket! Det är ju liksom en av livets väsentligheter;) Jag önskar er en fin lördag!