Sylta och safta - inspirationsbilder!

I vintras fick jag några fina sylt- och saftattiraljer av min mamma. I dessa bärtider tycker jag att de kan passa bra att visa som inspirationsbilder.

Mamma har haft etiketterna och cellofermet i sina gömmor så länge jag kan minnas - kommer ihåg att jag som liten brukade beundra de vackra etiketterna medan hon syltade och saftade. Därför blev jag väldigt glad när jag fick överta dem.

Askungens konserveringsetiketter kostade på sin tid 40 öre.

Häftet innehåller dessa vackra etiketter...

...och en tabell där man kan läsa om hur frukt, bär och grönsaker konserveras på bästa sätt.

Celloferm är tunna plastark som man kan sätta över sina syltburkar och inläggningar. Kvinnan på bilden ser så strålande glad ut att man själv får lust att sätta igång och sylta och safta av bara farten:)

På baksidan av kuvertet finns en bruksanvisning och reklam för konserveringsmedlet Atamon som ju fortfarande finns att köpa i våra matbutiker - loggan är till och med densamma än idag.

Husmorsskolan kommer förstås att bjuda på en hel del sylt- och saftrecept framöver. Den som behöver mer inspiration redan nu kan leta vidare under etiketten "Sylta och safta"... Där finns en hel massa recept och tips att ta del av!

Rårörd hallonsylt!

Något av det somrigaste som finns är råröd hallonsylt! Utifall någon av er skulle ha gått och glömt hur enkelt det är att göra och hur vansinnigt gott det smakar tänkte jag att det var på plats med en liten påminnelse!

Rårörd sylt är ett härligt sätt at njuta av skördetiden med en gång. Man behöver inte plocka mer än en halvliter hallon för att det ska räcka som sylt till en pannkaksmiddag med familjen. Rårörd sylt är också ett bra sätt att ta tillvara mosiga bär.

Rårörd hallonsylt

1 liter hallon
ca 1 - 1½ dl socker

Rensa bären. Mosa dem med gaffel. Rör i sockret.

Förvara sylten i kylskåpet. Tänk på att den här sortens sylt inte har samma hållbarhet som kokt sylt. Om man vill spara den längre än någon vecka bör den frysas!

Lycka till i hallonsnåren!

Förvara i kakburk!

Jag fann en sådan fin våningsburk för kakor i en antikaffär här i stan. Har letat efter en burk i den här stilen ett tag nu och blev lite extra glad för att det blev just den här! Både färgsättningen och skicket var utmärkt. Svensktillverkad i en mild blå ton i kombination med blekrosa - kan det bli bättre än så?

Tillverkarens dekal på lockets insida fanns kvar. Och alla tre burkarna var fräscha invändigt.

Jag är väldigt förtjust i det fina handtaget!

I väntan på större kakbak får burken tjäna som förvaringsutrymme för baktillbehör. I översta delen ligger mina muffins-/bullformar. Och i våningen under - en samling små bakformar av metall. Även de är fyndade på loppis.

Den som vill frossa i fler husgeråd från förr kan läsa "Majas Husmorsskola" i den här månadens nummer av tidningen "Minnenas Journal". Där ägnar jag två sidor åt just detta ämne!

Bondbönor och sockerärtor!

Vilken rikedom det är - en enkel trådkorg fylld med dagens skörd av sockerärtor och bondbönor.

I år har jag odlat bondbönor för första gången. Jag sådde dem i två stora krukor lite på försök och det har funkat bra. Gillar verkligen bondbönor! De robusta och pålitliga stänglarna blommar så vackert och ger de godaste bönor. Nästa år ska jag sätta många fler - helst en hel rad!

Bondbönor spritas innan tillagning (dvs fröna tas ur sina baljor). Bönorna bör alltid kokas innan man äter dem eftersom de innehåller det giftiga ämnet lektiner som försvínner vid kokning.

Bondbönor är bland annat goda i soppor, grytor och som tillbehör. Häromdagen berättade min mamma att hon hört att man kunde göra hummus av bondbönor. Det lät så spännande, tycker jag! Någon av er som provat det?

Sockerärtor kan man aldrig få för många av - barnens favorit och världen godaste sallads-och soppingrediens! Ett av mina egna tidigaste trädgårdsminnen är när jag plockade sockerärtor i mammas land... Jag vill alltid att mitt barn ska kunna göra detsamma!

Just de här ärtorna och bönorna kokade jag i saltvatten, sedan tillsatte en klick smör innan vi åt dem till middagen.

Ha en fin dag!

Läs om Maja - intervju och sjalmönster i Dagen!

De som har tillgång till papperstidningen Dagen kunde läsa om mig, Husmorsskolans Nya Syförening och mitt engagemang i "Värma liten-insamlingen" i gårdagens nummer. Nu går det också att hitta intervjun på nätet. Här finns texten för den som är intresserad!

Här hittar ni också det sjalmönster som jag bidrog med i anslutning till intervjun. Beskrivningen ger en rätstickad sjal med hålmönster! Bra projekt för den som vill sticka åt sig själv och behöver något varmt att dra om axlarna när hösten kommer. Vill man sticka sjalen med tanke på Kongo-insamlingen är mitt tips att göra den lite extra stor. Då kan den fungera både som amningssjal (att svepa om sig och babyn vid amningsstunderna), babyfilt och fint mamma-plagg (det är ju viktigt att hålla sig varm när man ammar!). En gravid kvinna kan knyta sjalen runt mage och rygg för värme och stöd.

En sjal kan användas på tusen sätt och skänker stor värme! Bara att plocka fram restgarnerna och låt fantasin flöda! Eller hur?

På begäran: Körsbärsgemet!

Ett par av er läsare ville att jag skulle visa gemet som jag använder till att kärna ur körsbär med. Så här ser det ut! Ett helt vanligt gem som böjts till s-form. Den smalaste s-kroken används till urkärningen. Det funkar väldigt bra, men tid tar det som sagt var ändå. Någon som har ett ännu bättre trix förutom att koka saft och slippa rensa bären överhuvudtaget?

Baka vardagsmuffins!

Häromdagen bakade jag och lillan muffins. Jag fann receptet under rubriken "vardagsmuffins" i en liten muffinsbok jag skaffade för en tid sedan. Vari det vardagliga bestod, eller på vilket sätt våra muffins skilde sig från de muffins som i sin tur kallades för fest- och lyxmuffins var lite svårt att urskilja. Men på något vis kändes det lite mindre syndigt att baka godsaker som kategorisertas som vardagliga;) Och kanske var det just så författarinnan Susannah Blake hade räknat ut det? För det enda vardagliga med de här muffinsen är såvitt jag kan förstå att de bakas på en vardag!

Vardagsmuffins eller ej - goda blev de i alla fall!



Den guldgula smeten också...



Och jag var imponerad av hur väl den räckte till exakt 12 formar - det antal som var angivet i boken. Annars brukar jag tycka att sådant där sällan stämmer...

Ett husmorsknep när det gäller muffinsbak är att ställa formarna i en muffinsplåt innan man klickar i smeten och sedan grädda muffinsen så. Då får de fin form och flyter inte ut. Men det visste ni säkert redan?



Vardagsmuffins med passionsfrukt

12 muffins

3 passionsfrukter
115 g smör
1½ dl strösocker
2 ägg
2 dl Kungsörnens Extra fint vetemjöl
1 tsk bakpulver

Garnering

6 passionsfrukter
150 g mascarpone

4 msk florsocker

muffinsplåt
12 pappersformar för muffins

Sätt först ugnen på 180 grader. Ställ muffinsformarna i plåtens fördjupningar.

Halvera passionsfrukterna. Lägg fruktköttet i en sil över en skål. Pressa ur saften med baksidan av en sked.

Vispa ihop smör och socker till en vit och pösig smet. Vispa sedan ner äggen, ett i taget. Tillsätt mjöl och bakpulver och rör om. Rör sist ner passionsfruktsaften.

Skeda över smeten i pappersformarna. Grädda ca 17 minuter tills muffinsen är gyllenbruna och klarar stickprovet. Lägg över på galler för att svalna.

Halvera passionsfrukterna till glasyren och sila saften genom en sil över en skål. Pressa ut saften med hjälp av baksidan på en sked. Tillsätt mascarpone och florsocker. Blanda till en slät smet. Täck över skålen och låt stå kallt i 30 minuter så att glsyren tjocknar lite. Dekorera med kärnor från passionsfrukterna, strössel eller något annat fint!



En annan rolig detalj när det gäller muffinsboken är att den från början publicerades i England under titeln "Cupcakes". Sedan har någon nitisk svensk översättare valt titeln "Muffins". Inget fel i det - i Sverige kan ordet muffins mycket riktigt användas både för söta kakor och matbrödsvarianter. (Cupcakes är ju en söt muffin med glasyr på.) Men med tanke på den rådande cupcake-trenden, kan jag inte låta bli att tänka att boken kanske sålt bättre om den fått behålla sin orginaltitel. Här kan man läsa mer om orden muffins och cupcake och skillnaderna dem emellan. Båda orden är ju låneord, men "muffins" har funnits med oss lilte längre än "cupcake"...

Trevlig vardagsbakning!

Symöte - Ett litet tillägg!

Mönster: "Värma liten-västen" av Maja Karlsson
Storlek: 1-3 månader
Garn: Amy Butler´s Organic DK från Rowan

Nej då, dagens symöte är inte över ännu! Vår virtuella träff pågår fortfarande för fullt... Trots att ett flertal av medlemmarna semestrar just nu, finns en hel del fint att se!

Passar på att komplettera dagens syföreningsinlägg med en bild på den senaste versionen av min egen design "Värma liten-väst". Precis som sin föregångare "Värma liten-hättan" finns nu "Värma liten-västen" som projekt på Ravelry (en stick-/virk-community). Här är länken till mönstersidan!

Önskar er alla en god kväll!

Symöte - Easy Sew Bunny Kit!

Hej och välkomna in på symöte! Så roligt att ni tar er tid att hälsa på här - både syföreningsmedlemmar och övriga läsare!

Igår tog jag en kort paus i "Värma liten-virkandet" för att sy en sak till mitt eget barn. Anledningen till det fanns i ett litet plåtskrin som jag fann i en butik vid veckans göteborgsbesök. Jag lockas sällan av pysselmaterial i halvfabrikat. Även om jag kan tycka att idéerna i sig är tilltalande får jag oftast en känsla av att det skulle vara både roligare och bättre om jag gjorde det själv från grunden. Trots den grundinställningen kunde jag inte motstå ett "Easy Sew Bunny Kit" när jag väl hade fått syn på det! Egentligen var det inte så märkvärdigt... Några perforerade filtbitar och lite garn, en rosa plastnål och en knapp samt ett litet vykort och en söt anteckningsbok att skriva egna sagor i - allt förpackat i en plåtask med retrotryck. Men helheten och det nostalgiska skimmret fick mig på fall!

"Easy Sew Bunny Kit" är egentligen avsett för barn, men eftersom min dotter är för liten för att fixa den här typen av pyssel själv än så sydde jag. Givetvis ivrigt påhejad av lillan som såg på med stor entusiasm. Redan efter första stygnet frågade hon: - Är den färdig nu? Som tur var gick det fort att sy kaninen. Ibland är det ganska skönt att följa någon annans intruktioner. Eller hur?

Kaninen var blev varmt välkomnad och ömt omhuldad så snart den var färdigsydd. Den fick till och med ynnesten att följa med lillan till sängen som "godnatt-djur".

Det är roligt det där med att tillverka egna leksaker... jag har nästan en känsla av att de man gör själv blir de allra mest älskade! Så har det till exempel varit med lillans andra kanin som jag stickade i vintras. Om någon av er läsare skulle ha lust att göra en egen kanin men inte har något "Easy Sew Bunny Kit" så vill jag varmt rekommendera det Debbie Bliss-mönstret. Väldigt roligt att sticka och resultatet blir så fint!

Förutom den här lilla kanin-utsvävningen ägnar jag min handarbetstid åt att virka "Värma liten-västar". Jag har nästan avslutat en tunikavariant i höstfärger, men måste skaffa mer garn för att kunna göra klart den. Jag har också gjort en i storlek 1-3 månader i samma färger som den här, men med rosa som bottenfärg. Det är väldigt kul att utforska sitt eget mönster så det kommer jag att fortsätta med ett tag till... Visar hösttunikan så snart den är färdig!

Om någon av er syföreningsmedlemmar inte följer Kyrkkaffebloggen måste jag få tipsa er om ett inlägg med rubriken: HNS fantastiska mössor! HNS står i det här fallet för Husmorsskolans Nya Syförening, dvs vår egen virtuella syförening! I inlägget finns flera av era alster med både på bild och omnämnda i texten. Roligt, eller hur? Om ni letar er tillbaka bland inläggen under etiketten Värma liten hittar ni också bidrag från oss medlemmar på flera andra ställen. Helt fantastiskt att så många av er deltar i insamlingen, ja till och med fungerar som förebilder och inspiratörer för andra Värma liten-handarbetare! Jag hoppas att ni förstår att det gör mig väldigt glad och stolt!

Hur går det då för er med handarbetandet den här veckan? Har ni hunnit med något spännande? Lämna gärna en länk till ert handarbetsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan:

Gör egna cocktailbär!

Nu tror ni väl snart att Husmorsskolan har gått och blivit en körsbärsblogg... Men då kan jag lugna er med att så är inte falllet - snart ska jag skriva om annat än körsbär igen! Saken är bara den att jag som sagt var levt med körsbärsplockande som en del av vardagen de senaste veckorna. Och självklart vill jag dela med mig av mitt syltande och saftande till er!

Cocktailbär är intressanta för mig ungefär en gång om året - och det är när jag ska ska baka julens fruktkakor. Kan tyckas som en bagatell i sammanhanget, men just då då är de väldigt viktiga! En fruktkaka utan cocktailbär är ingen riktig fruktkaka. (I alla fall inte enligt min mening;) Just därför blev jag så glad när jag hittade en beskrivning på hur man kan lägga in sina egna cocktail-körsbär! Receptet var egentligen skrivet för en större sats där man bara gör röda bär, så jag har omarbetat det för en mindra mängd bär som man delar i två lika stora delar och färgar i grönt och rött. I en av mina gamla kokböcker (Husmoderns Konserveringsbok) finns en invecklad variant där man gör både röda, gröna och gula bär. Flera av ingredienserna som förelås där är sådana som vi inte skulle använda i dagens läge. (Läskiga färgämnen och annat i den stilen...)

Jag har ju tidigare skrivit om glädjen i att upptäcka att så mycket av det som vi lärt oss att vi ska köpa i affären, i själva verket går fin-fint att göra själv. Till exempel majonnäs, chokladpudding, ketchup och isglass. Också cocktilbär lägger jag till den här högen.

Röda och gröna cocktailbär

1 liter körsbär
2 dl vatten
5 dl socker

Till de röda bären:

½ dl konjak
röd karamellfärg
½ krm natriumbensoat

Till de gröna bären:

½ dl körsbärslikör (el annan likör, jag tog amaretto)
grön karamellfärg
½ krm natriumbensoat

Skölj och kärna ur bären. Dela upp dem i åtta små burkar. Koka socker och vatten till en lag och låt den kallna. Dela upp lagen i två kärl. Tillsätt konjak/likör, karamellfärg och konserveringsmedel i respektive kärl. Slå lagen över bären. Förvara burkarna svalt. (Bären måste frysas om man vill spara dem längre än tre månader!)



Nu ligger åtta små burkar fulla med röda och gröna cocktailbär i min frys och väntar på att få hamna i kakor och desserter. Har redan hittat ett par recept som jag vill prova - förutom de självskrivna fruktkakorna då förstås...

Ha en fin veckostart!

En liten tvätthjälp!

Vissa dagar kan det verka nästintill omöjligt att kombinera sina egna hushållsgöromål med någonting som håller en tre-och-ett-halvt-åring på gott humör. Så fort man vänder ryggen till är det något som går sönder, någon som gör illa sig, eller någon som befinner sig på en förbjuden plats... Andra dagar får man till en fullträff som gör att humöret hos samtliga familjemedlemmar stiger avsevärt.

Idag hade jag en sådan där lyckosam dag:) Eftersom det hällregnade var utomhusaktiviteter inget alternativ. Efter en lång skön frukoststund satte jag igång med tvätten i tvättstugan. Lillan var hos mig och gjorde småbus som att hälla ut handtvål över hela sin klänning, öppna en flaska pencilin, klättra upp på en förbjuden hylla efter en sax och så vidare...

Men då kom jag på den briljanta idén att lära lillan handtvätta. Det var nämligen ett par av henne klänningar som behövde tvättas. Jag hade själv dragit på det eftersom jag av någon anledning ofta gör det med sådant som behöver handtvättas.

Vi fyllde hennes babybadkar med ljummet vatten och handtvättmedel. Och så plockade jag fram den lilla tvättbrädan i plast som jag hittade på loppis förra året. Med stor entusiasm tvättade sedan lillan två klänningar och ett förkläde hur fint som helst - dessutom torkade hon upp utskvimapat vatten från golvet efteråt. Hon var så nöjd, glad och stolt över sin insats! En treåring säger ju aldrig nej till en chans att få plaska med vatten... Och jag hann med att dona en hel del i tvättstugan samtidigt som vi hade det trevligt tillsammans. Alla glada och nöjda, alltså!

Det känns så roligt när man lyckas involvera sitt barn i hemmets prktiska arbete på ett sätt som är både nyttigt och roligt!

Någon som har fler tips på liknande aktiviteter?

Koka körsbärssaft!

Apropå det där med tålamod...

Vårt körsbärssträd gav rekordskörd i år! Jag har plockat, kärnat ur, kokat sylt, plockat, kärnat ur, fryst in... ända tills jag var så trött på det att jag inte orkade kärna ur ett enda körsbär till!

Då kokade jag saft istället - för då behöver man inte kärna ur bären. Och samtidigt slipper man utstå plågan som det innebär lämna kvar röda, fina körsbär i trädet till kråkorna. En annan klar fördel med körsbärssaft är att det är något av det godaste i hela världen;)

Körsbärssaft

Receptet fann jag på ICA.se och har sedan anpassat det efter den mängd körsbär jag hade att tillgå.

ca 2 liter

2 l körsbär (ca 1 1/4 kg)
6 dl vatten
6 dl socker
½ tsk natriumbensoat

Gör så här:

1. Skölj körsbären och lägg dem i en gryta. Häll på vattnet och låt koka upp.
2. Koka bären under lock ca 15 min. Tryck bären med en sked på grytans kanter så att all saft rinner ur bären.
3. Häll upp bären i en silställning eller ett tyg som lagts i ett durkslag. Låt stå och självrinna ca 30 min.
4. Häll tillbaka saften i den rengjorda grytan. Låt koka upp. Rör ner sockret och rör tills det löst sig.
5. Ta grytan åt sidan och skumma väl. Häll upp lite av saften i en kopp och rör i konserveringsmedlet. Blanda ner konserveringsmedlet i saften.
6. Häll upp saften på väl rengjorda, varma flaskor. Skruva på lock och låt kallna.
7. Förvara saften kallt.

Den nykokta saften smakar extra bra tillsammans med något hembakt fikabröd - till exempel Pannbulle!

Baka Pannbulle!

Foto: Ingmar Norlén

Ett av de första tipsen jag bjöd på i min spalt "Majas Husmorsskola" i tidningen Minnenas Journal var det här Pannbullereceptet. Eftersom det är ett av mina allra käraste recept tycker jag att det är dags att alla fina bloggläsare får ta del av det med!

Receptet har jag efter min farmor Elsa som ofta bakade Pannbulle. Jag har fått det av min faster Anita som bevarat det under alla år. Min farmor var redan borta när jag föddes och jag hann varken träffa eller lära känna henne. Därför är det här receptet en liten men värdefull länk från henne till mig.

Pannbulle är en rustik långpannekaka med smak av kanel som är praktisk att ta till när man vill bjuda många och inte har så mycket tid på sig. Kan fungera lite som Kanelbulle-substitut... Pannbullen passar både till vardagsfikat och högtidsstunden! Som allra godast är kakan när man äter den nygräddad med ett glas hemkokt saft till. Ett bra saftrecept hittar ni här på Husmorsskolan imorgon!


Pannbulle

1 liter mjöl
2 kkp socker
3 dl mjölk
1,5 hg smält smör
1 ägg
3 tsk bakpulver
1 tsk kardemumma

Fyllning:

1,5 hg smält smör
2 kkp havregryn
1 kkp socker
1 msk kanel

Vispa ägg och socker tills det blir vitt och fluffigt. Smält smöret. Blanda mjöl, bakpulver och kardemumma i en skål. Rör i mjölblandningen i äggsmeten. Varva med mjölken. Tillsätt det smälta smöret.

Blanda samman ingredienserna till fyllningen i en annan skål.

Bred ut smeten i en smord och bröad långpanna. Bred fyllningen ovanpå. Grädda i 175 grader i 25-30 minuter. Låt svalna och skär sedan Pannbullen i fyrkantiga bitar. Njut!

Liten värmer liten!

Ett litet barn kan faktiskt hjälpa ett annat ännu mindre barn genom att bistå sin handarbetande mamma. Allt som krävs är att hålla garnet i några minuter medan snodden tvinnas. Det går till och med se att på Barnkanalen samtidigt... Knytband till "Värma liten-hättan" är en utmärkt utmaning för en treårig hjälpreda.

Allt är ju som ni vet relativt! Vi människor är olika. I förhållande till en vuxen människas tålamod kan ett barns uthållighet tyckas liten. Och i sin tur kan ett visst barn i jämförelse med en annan jämnårig verka sällsynt tålmodig, eller i värsta fall ovanligt otålig. Men hur lite tålamod en människa än har, så räcker det alltid till något. Bara man får chansen! För hur ska man annars veta vad man klarar av - om man aldig får prova?

Ibland undrar jag om vi nutidsmänniskor i vår iver att "spara tid" börjat betrakta tålamodsprövande aktiviteter som något farligt? Rädslan för att tröttna, tappa intresset, eller ännu värre - förspilla tid gör att genvägarna alltid ses som det förnuftigaste valet.

Kanske är det därför jag ofta får frågan: - Hur hinner du egentligen sticka? Svaret blir då något i stil med: Jag hinner sticka för att jag vill hinna och därför tar mig tid till det!

Jag tror nämligen på den oändliga kapacitet som varje människa besitter och det gränslösa tålamod som föds ur ett starkt intresse! Vad tror ni?

Styckfrys hallon!

I vår trädgård finns hallonsnår högst upp vid muren. De allra flesta ger små vildhallon, men på några av buskarna växer stora söta trädgårdshallon. De allra finaste plockar vi varsamt - lillan och jag. Sedan breder vi ut dem på en bricka och ställer den i frysen ett par timmar.

De här hallonen hamnar därefter i en burk med etiketten "Tårthallon" på. Och i vinter när lillan firar sin fjärde födelsedag ska vi öppna den och baka en sjusärdeles hallontårta!

Den som väntar på något gott och somrigt, väntar nämligen nästan aldrig för länge:)

Symöte - Virka Värma liten-västen!

Hjärtligt välkommen till syföreningsmöte på Husmorsskolan! Det är så roligt att ha er här varje tisdag - medlemmar såväl som övriga läsare!

Nu har min egen design "Värma liten-hättan" fått en kompis: Värma liten-västen! Tyckte liksom att det kunde behövas:)

Konstruktionsidén har funnits med ett tag - men som en idé jag inte hunnit utforska förrän nu. Därför är jag så glad att det äntligen blev av! På många sätt påminner mönstren om varandra... Inte när det gäller detaljer utan mer det faktum att båda modellerna är enkla och bygger på ett fåtal moment som ger den flerdimensionella formen. Västen är också som hättan lätt att storleksanpassa. Andra likheter är att en kontrasterande färg används till knytbanden och kanten. Som knytband för omlottknäppningen i västen görs likadana snoddar som till hättans knytband.

Värma liten-västen virkas i ett stycke med utgångspunkt från oket och precis som sin föregångare Värma liten-hättan är den alltså sömlös. Stickade och virkade plagg som inte kräver någon montering efteråt är oerhört smidiga - i alla fall tycker jag det! Kanske är det därför det är just den typen av mönster som poppar upp i mitt huvud...



Värma liten-västen

Värma liten-västen är ett sömlöst babyplagg med omlottknäppning. Västen virkas i ett stycke med utgångspunkt från den kedja av luftmaskor som bildar starten för oket. Västen kan virkas som set tillsammans med den matchande Värma liten-hättan om man så önskar.

Storlek: 1-3 månader, (6-9 månader)

Garn: Bomullsgarn för virknål 4 mm (stickfasthet 22 maskor * 30 varv= 10 cm)

(Jag virkade min väst av Amy Butler´s Belle Organic dk från Rowan. Det är en bomulls- och ullblandning som jag länge velat prova.)

Garnåtgång: Mellan 60-80 gram. Ett tips är att köpa 4 nystan a´50 g i två färger, alltså två nyastan av varje färg. Då räcker garnet till två västar. För den ena västen använder man den ena färgen som huvudnyans och den andra färgen som kontrastfärg. För den andra västen gör man tvärtom.

Observera att mönstret tillhör Maja Karlsson! Det får mer än gärna användas för personligt bruk och i välgörenhetssyfte. Det är dock inte tillåtet att sälja eller publicera mönstret utan mitt samtycke!

För båda storlekarna:

Virka en kedja av 86 luftmaskor (15, vänster framstycke + 1, hörnmaska + 16, vänster axel + 1, hörn + 18, bakstycke + 1, hörn + 16, höger axel + 1, hörn + 15, höger framstycke + 2, vändmaskor = 86).

Följande varv formar luftmaskekedjan till ok.

Hörnvarv, 1:

Vänd och virka en första stolpe i den fjärde luftmaskan från nålen. (Hädanefter virkas en stolpe/fastmaska i varje luftmaska om inget annat anges.) Fortsätt att virka 14 stolpar, dvs en i varje lm. I nästa lm virkas 1 st, 3 lm, 1 fm, dessa maskor bildar det första hörnet.
16 fm. I nästa lm virkas 1 fm, 3 lm, 1 st (det andra hörnet).
18 st. I nästa lm virkas 1 st, 3 lm, 1 fm (det tredje hörnet).
16 fm. I nästa lm virkas 1 fm, 3 lm, 1 st (det fjärde hörnet).
15 st.

Hörnvarv, 2:

Virka 2 lm (ersätter första stolpen). Vänd och virka en första stolpe i andra stolpen från nålen. 15 st. Virka 1 st runt luftmasken bågen (bestående av tre lm), 3 lm, 1 fm runt luftmaskebågen (hörn).
18 fm. Virka 1 fm runt luftmaskebågen, 3 lm, 1 st runt luftmaskebågen (hörn).
20 st. Virka 1 st runt luftmaskebågen, 3 lm, 1 fm runt luftmaskebågen (hörn).
18 fm. Virka 1 fm runt luftmaskebågen, 3 lm, 1st runt luftmaskebågen (hörn).
16 st.

Hörnvarv, 3:

Virka 2 lm (ersätter första stolpen). Vänd och virka en första stolpe i andra stolpen från nålen. 16 st. Virka 1 st runt luftmasken bågen (bestående av tre lm), 3 lm, 1 fm runt luftmaskebågen (hörn).
20 fm. Virka 1 fm runt luftmaskebågen, 3 lm, 1 st runt luftmaskebågen (hörn).
22 st. Virka 1 st runt luftmaskebågen, 3 lm, 1 fm runt luftmaskebågen (hörn).
20 fm. Virka 1 fm runt luftmaskebågen, 3 lm, 1st runt luftmaskebågen (hörn).
17 st.

Fortsätt att öka enligt denna princip ytterligare 2, (3) varv.


Så här ser oket ut efter fem ökningsvarv.


Oket när framtyckena läggs omlott.


Så här ser ett av hörnen ut i detalj.

2 lm. Vänd och virka den första st i andra stolpen från nålen. Virka 18, (19) st, den sista stolpen virkas i luftmaskebågens första lm.

Virka 14, (18) lm.

Virka 1 st i den sista lm i luftmaskebågen i bakstyckets hörn. (Detta låter krångligare än vad det är! Vitsen är alltså att ärmhålen ska skapas.) 27, (29) st, den sista stolpen virkas i luftmaskebågens första lm.

Virka 14, (18) lm. Virka 1 st den sista lm i luftmaskebågen i framstyckets hörn. 19, (20) st.


Så här ser oket ut när ärhålen skapats.


Detaljbild på övergången från stolpar till luftmaskor vid ärmhålen.

*2 lm, vänd och virka den första st i andra st från nålen. Virka 94, (106) st.* Upprepa från * till * tills västen mäter 26, (28) cm.

Avslutning:

Fäst lösa trådar. Virka en kant i av fastamaskor runt nederkanten, framkanterna och halskanten och ärmhålen. Gärna i en kontrasterande färg.

Gör också fyra snoddar i kontrastfärgen. (Utgå från 4 garnlängder a´ 120 cm.) Fäst två i det ena framstycket (se bilder av västen)genom att trä igenom den tvinnade snodden innan den dubbelvikts. När snodden är på plats viker man den och låter den tvinnas samman. De andra två fästes på samma sätt i sidan med motsvarande placering som snoddarna i framstycket.





Lycka till med virkandet! Som vanligt blir jag bara glad om ni kommer med frågor om det finns tveksamheter och påpekar om något i mönstret som verkar fel! Feedback är otroligt viktigt när man konstruerar mönster, eftersom man inte alltid kan gissa sig till hur en text kommer att uppfattas av andra...

Nästa vecka kommer jag förhoppningsvis att presentera en variant av västen som ska passa lite större barn. Mer om det då!

Hur går det för er andra syföreningsmedlemmar? Har ni skapat något nytt under veckan? Jag ser fram mot dagens rundtur med "besök" hos er!

Välkomna att lämna en länk till ert handarbetsinlägg med hjälp av länkverktyget nedan: