Vid tidens rand!

Så står vi åter vid tidens rand, beredda (eller rädda) att ta klivet in i nästa år! Nyårstid kan vara både vemodig och trösterik på en och samma gång - så har jag känt det enda sedan jag var liten. 

Nyåret är en sådan tydlig symbol för att tiden faktiskt går och vemod känner jag när jag tänker på förgängligheten, på människor jag mist och på vänner som i och för sig finns kvar, men som är långt borta.

Tröst känner jag när lillan vaknar klockan halv 7 för att prova sin nya nyårsklänning. Att se henne studsa upp ur sängen och ta sig an dagen med samma entusiasm som hon alltid visar, hjälper mot det mesta.

Jag tänker att jag lånar lite av lillans inställning och sätter på mig ett par glitterstrumpbyxor jag med! Då ska det nog bli ett gott nytt år värt namnet!

Nu vill jag tillönska er alla ett GOTT NYTT ÅR!
Hoppas ni får det glittrigt och glatt med nära och kära! Och får ni inte det - så tänk på att imorgon är det en ny dag med nya möjligheter:)

Jag vill också tacka för det gångna året - för fina kommentarer, härliga möten, uppmuntran och inspiration! Jag läser vartendaste litet ord ni skriver till mig och tar det till mig. Och jag blir så glad när jag läser att mina ord gör skillnad för vissa av er. Att skriva är något som jag älskat att göra, så länge jag kan minnas - och därför blir jag extra glad när jag får höra att orden liksom nått fram och landat rätt.

Allt gott från Maja!

(P.S. På bilden ser ni den randiga julsjalen jag stickade efter Garnomeras härliga mönster.)